Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Glöm inte de humanistiska perspektiven på migration”

Vi vill i sammanhanget påminna om att migrationen har mänskliga sidor som möjligen inte lika enkelt låter sig fångas i diagram och tabeller, skriver fyra forskare från tankesmedjan Humtank om lanseringen av en ny sajt för migrationsfakta (27/4).

Den sajt med handfasta data om migration som företrädare för Delegationen för migrationsstudier (Delmi) flaggade för på DN Debatt (2015-04-27) är ett välkommet initiativ. Politiska beslut om migration och integration ska vara välinformerade och stödja sig på säker kunskap.

Samtliga exempel på statistik och data som Delmis ledning presenterar i sin artikel äger stor relevans. Gott så, men som forskare inom humaniora kan vi ändå konstatera att de verkar vara hämtade i stor utsträckning från samhällsvetenskaplig forskning – hårddata, om man så vill.

Vi vill i sammanhanget påminna om att migrationen har mänskliga sidor som möjligen inte lika enkelt låter sig fångas i diagram och tabeller. Dessa mänskliga aspekter utforskas inom humaniora, där forskare vid svenska lärosäten kan bidra med helt central kunskap till underlag för politiska beslut. Det handlar dock inte bara om vilka metoder som används - alltså om de är kvantitativa eller kvalitativa - utan det handlar också om insikten att migration i lika hög grad är ett kulturellt som ett socio-ekonomiskt fenomen. Forskning inom etnologi ger viktiga inblickar i hur migranter själva upplever sin vardag och religionsvetenskapliga studier kan bibringa förståelse för religionens roll i integrationsprocessen. Vår kunskap om språkinlärning belyser den fundamentala roll som språkkunskaper har i kulturella möten. Vidare diskuterar den humanistiska forskningen bilden av ”migranten” i offentlig debatt, diskurs, skönlitteratur, populärkultur och bidrar med historiska genomlysningar av migration.

Utan sådana perspektiv finns risk att den kunskapsbas som Delmi ska tillhandahålla den politiska makten och allmänheten blir teknokratisk, historielös och fattig på mänskliga infallsvinklar. Av Delmis strategidokument att döma är det tydligt att också humanistiska perspektiv ska ha en roll att spela. Här talas det under rubriken ”Mångfald, välfärd och legitimitet” – ett av delegationens fem prioriterade områden – bland annat om vikten av att studera ”den offentliga diskursen om migranters rättigheter respektive irreguljär invandring”.

Vi hoppas att Delmi tar sådana föresatser på allvar och i god tvärvetenskaplig anda också lyfter fram resultat från humanistisk forskning och bidrar till en bred och allsidig kunskapsbildning.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.