Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Glömmer problemen med fossila drivmedel”

REPLIK DN Debatt 12/9. Anders Lindroth och Christina Moberg ondgör sig på DN Debatt över biobränslen, med udden mot skogsavverkning. De föreslår hårdare krav på biobränslen men begår samma generalfel som så många andra debattörer i denna fråga - de fossila bränslena slipper helt undan, skriver Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet och Hanna Stenegren, tankesmedjan Fores.

Att skogsavverkning och biobränsleanvändning inte är utan problem och brister har återkommande uppmärksammats, och det arbete som sker för att komma till rätta med detta behöver på många håll skärpas. Men det är trots allt inte skogsbruket eller biobränslena som orsakar den skenande klimatproblematiken, denna vår viktigaste framtidsutmaning där vi snabbt och radikalt måste ställa om. Huvudorsaken är vår förbränning av fossila bränslen och här är omställningen till biobränslen en del av lösningen. Denna omställning måste förstås ske med starka hållbarhetsförtecken, men den som - likt de båda debattörerna - ensidigt fokuserar på krav på biobränslen gör hela omställningen, klimatfrågan och Sveriges möjligheter att agera föregångsland en potentiellt förödande björntjänst.

Som 2030-sekretariatet kunnat visa, så importerade Sverige i fjol 42 procent av de fossila drivmedlen från Putins Ryssland, hela 10 procent från Nigeria och sju procent från Venezuela. Det kan knappast ha undgått någon att produktionen i dessa länder är intimt förknippad med mänsklig misär och har mycket allvarliga miljömässiga konsekvenser - även vid normalt drift. Det var länge sedan vi såg någon forskare reagera på detta på DN:s debattsida, och likadant ser det ut på policynivån. Medan det pågår en intensiv - och till stora delar sakligt motiverad - diskussion i regeringskretsar om produktionsmetoder, råvaror och ursprungsland för biobränslen, hör vi sällan eller aldrig motsvarigheten på den fossila sidan. Detta trots att det fossila ju står för mångfalt större belopp än det förnybara; vi är nära en situation där vi silar mygg och sväljer kameler.

Lindroth och Moberg har rätt i att bioenergiteknik måste effektiviseras och miljöutvecklas. En viktig komponent i detta är att skärpa de krav som ställs på biobränslena, inte minst skogens produkter. Delar av det sker på nationell nivå, men - och det missar debattörerna - en viktig del är också att utforma de gemensamma EU-reglerna så att de både stimulerar ökad hållbarhet inom skogsbruket och påskyndar omställningen till förnybarhet.

EUs kommande förordning som reglerar utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är central, liksom de pågående förhandlingarna i Europaparlamentet och rådet om hur ambitiöst EU:s mål för användningen av förnybart till 2030 ska vara och hur ökningen av förnybar energianvändning inom EU ska stimuleras. Men i dessa klimatdrivna ambitioner finns också en pågående och sedan länge känd strid om vilka biobränslen som ska användas - får de till exempel komma från jordbruksmark, eller ens från mark som indirekt ökar behovet av jordbruksmark? Får skogsprodukter användas direkt, eller måste de - enligt den så kallade kaskadprincipen - först ha använts som något annat, till exempel plywoodskivor? Vilken klimatnytta kräver vi från de förnybara drivmedlen, vilka krav på arbetsförhållanden, vilken grad av transparens gällande produktionsmetoder och ursprungsland?

Alla dessa frågor och fler därtill är relevanta och ambitionsnivån bör vara hög när de besvaras. I många fall är dessutom höga krav direkt lönsamt för svenska biobränslen jämfört med andra - vår skog, vår biodiesel, vår etanol och vår biogas är generellt sett ännu långt bättre än konkurrerande producenters. Men om kraven enbart ställs på det förnybara, är det fossilbränslenas representanter som skrattar hela vägen till banken.

Givetvis är de fossila klimatmässigt sämre än de förnybara, men de inbördes skillnaderna är stora. De negativa effekterna för land- och havsområdena nära de nigerianska oljefälten, liksom för minoritetsbefolkningarna, är långt större i Nigeria än vad de flesta skulle se som acceptabelt. Att stötta diktaturer eller militära ockupationsmakter är ingen naturlag ens för inköp av fossil olja. På dessa och fler områden därtill är det dags att ställa krav på det fossila, liksom debattörerna önskar på det förnybara. Annars hejdas den omställning till förnybart vi alla vill se och sju av riksdagens åtta partier nyligen lagstiftat om.

DN Debatt. 12 september 2017

Debattartikel

Anders Lindroth, professor em i naturgeografi och Christina Moberg, professor i organisk kemi:
”Kalhyggesbruk ger stora utsläpp av växthusgaser”

Repliker

Mårten Larsson, Skogsindustrierna och Göran Örlander, Södra:
”Den svenska skogen växer inte i ett grustag”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.