Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Grova generaliseringar och insinuanta vinklingar”

REPLIK DN Debatt 10/9. Vilken relevans och mening har alla dessa debattartiklar, som med hjälp av retoriska frågor och en mångfald grova generaliseringar och insinuanta vinklingar lämnar läsarna med lika retoriska svar? skriver Christer Fritzell, professor em i pedagogik.

De båda lundaforskarna Alvesson och Paulsen vänder sig mot det egna skrået med kritik om bristande relevans och mening. Vad detta ska betyda anges med hjälp av några frågor, bland annat ”Har den allt tätare examinationen av doktorer i pedagogik bidragit till förbättrade skolresultat?” Eller ”mer existentiellt: I hur hög grad hjälper samhällsvetenskapen allmänheten att förstå sin tid och de samhällsproblem vi står inför?”

Onekligen ett brett spann i dessa frågor, men de är likartade i ett avseende: de är i princip omöjliga att besvara med rimlig grad av ”relevans och mening”. Dessvärre kan också sägas om hela artikeln att den, tydligtvis omedvetet, ger uttryck för just det som de själva kritiserar.

För vilken relevans och mening har alla dessa debattartiklar, som med hjälp av retoriska frågor och en mångfald grova generaliseringar och insinuanta vinklingar lämnar läsarna med lika retoriska svar?

Låt mig därför bli mer konkret utifrån min egen horisont:

Svaret på frågan om pedagogiken ovan kan bli ”ja”, och det skulle roa mig att se de båda debattörerna ifrågasätta det svaret. Men en mer intressant reaktion kunde vara motfrågan: Varför ska en examensuppgift inom en vetenskaplig disciplin bedömas utifrån just pragmatiska utfall på ett av dess tillämpningsfält? Men samtidigt är frågan talande i sig, just i den tidsanda som debattörerna är kritisk emot.

Pedagogiken har under det senaste decenniet utsatts för en kanonad av mer eller mindre osaklig och okunnig kritik från företrädare från andra discipliner, främst kanske ekonomi, hjärnforskning eller spanska (!). Främst har kritiken handlat just om bristande pragmatiskt värde enligt oftast ospecificerad värdegrund. Man har exempelvis efterlyst mer av ”effektstudier” kring vad som skulle ge effektiv undervisning i skolans ämnesundervisning.

Sällan eller aldrig framgår då varför en vetenskaplig disciplin skulle ha fokus på visst normativt intresse inom en för tiden förhärskande syn på vad som har ”relevans och mening” i en politiskt och ideologiskt styrd samhällsutveckling. Inte heller beaktas i denna typ av debatt alternativa tolkningar, som t ex att pedagogiken måhända söker just relevans och mening i betydligt vidare bildningsambitioner.

Mitt tips till författarna blir att läsa den egna artikeln efter att ha ersatt ordet ”forskning/vetenskap” med ordet ”debatt”.

DN Debatt. 10 september 2017

Debattartikel

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, Lunds universitet och Roland Paulsen, docent i sociologi, Lunds universitet:
”Samhällsvetare bryr sig för litet om forskningens värde”

Repliker

Christer Fritzell, professor em i pedagogik:
”Grova generaliseringar och insinuanta vinklingar”

Gustaf Nelhans, fil dr i vetenskapsteori och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås:
”Lösningsförslagen har redan genomförts”

Företrädare för Effektiv altruism:
”Viktigt att definiera vad värdefull forskning är”

Mats Alvesson och Roland Paulsen:
”Bra samhällsvetenskap är kreativ och inopportun”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.