Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Håll fast vid enprocentsmålet”

REPLIK. Lars Anell föreslår på DN Debatt (17/3) en omläggning av det svenska biståndet som skulle överge enprocentsmålet för vårt bistånd. Jag ser en stor fara i detta förslag, som skulle beröva oss det skydd för det svenska biståndets volym, som vi inte minst behöver i dessa dagar, skriver Thord Palmlund.

Land efter land drar ner på sitt bistånd, inte minst den störste biståndsgivaren, Trumps USA som för över pengar från biståndsbudgeten till försvar och säkerhet, inklusive den mexikanska muren. Enprocentsmålet är en av statsmakterna fastställd målsättning som ger ett konkret uttryck för vår solidaritet med den mindre gynnade delen av jorden befolkning. Det har inte tjänat ut. Det behövs mer än någonsin.

Det finns ingen anledning anpassa biståndets volym till den adminstrativa kapacitet som vi råkar ha. Mer rimligt vore att anpassa den adminstrativa kapaciteten till den av statsmakterna fastställda volymen för biståndet.

En central uppgift för det direkta biståndet är att hjälpa till att förstärka den förvaltning som mottagarlandet behöver, samtidigt som man ställer resurser till förfogande för verksamhet. Detta vore ett bättre sätt att skapa ljus i Gunilla Carlssons “svarta hål” än att reducera Sidas kapacitet.

Sverige spelade en gång en ledande roll när det gällde familjeplanering och andra åtgärder för att stärka kvinnans ställning. Vad har hänt? Gör vi vad som är möjligt på detta område.

Sedan enprocentsmålet fastställdes är det inte minst två väldiga fält för internationellt samarbete som tillkommit. Det ena gäller åtgärder mot den globala uppvärmningen och följderna av dess växande härjningar. Det andra gäller den katastrofala tillväxten av världens flyktingbefolkning. Anell nämner siffran 60 miljoner. Behoven på dessa områden är mycket stora och vi har anledning räkna med att de växer.

Vi får inte glömma att samtidigt som statsmakterna fastställde enprocentsmålet, slog man också fast, att vi skall ha en multilateral preferens i vårt bistånd, alltså att de multilaterala organens resursbehov i första hand skall tillgodoses. Med tanke på detta är det orimligt att låta biståndets volym bestämmas av Sidas kapacitet att utveckla program, som jag tror att Anell menar.

Låt mej med ett aktuellt exempel illustrera vad som händer när man struntar i enprocentsmålets politiska krav och använder en stor del av pengarna för andra ändamål. Det har sedan flera år funnits mer än 3 miljoner syriska flyktingar i grannländerna. Antalet hemlösa människor inne i landet, som ofta behöver hjälp för att kunna överleva, är vida större. Flera av FN:s organ etablerade program för att hjälpa. De skulle troligen ha kunna göra flyktingarnas liv i grannländerna drägligt, med boende, skolor för barnen och hälsovård.

Åren 2014 och 2015 fick FN mindre än 35 procent av behoven för dessa program täckta. 2016, efter att den stora strömmen av flyktingar tagit fart, kom siffran upp i 48 procent. Problemet kunde naturligtvis inte lösas av Sverige, men gjorde Sverige vad som vore rimligt i denna situation? Man gjorde som många andra, och bättre än många, men fortfarande otillräckligt. Detta var i en situation, när större generositet från de rika länderna hade kunnat rädda många människor och reducera den ström till Europa som blev resultatet.

I stället löste Sverige problemet med för mycket pengar på biståndsanslaget enligt enprocentsmålet med att använda åtskilliga miljarder för att bekosta flyktingmottagandet i Sverige. Det var inte vad pengarna var avsedda för och resulterade i att minska vad som var tillgängligt för FN-insatserna.

Låt enprocentsmålet stå kvar. Vi behöver denna moraliska och hjälpsamma hävstång!

DN Debatt. 17 mars 2017

Debattartikel

Lars Anell, författare av rapport för Expertgruppen för biståndsanalys:
”Idén om ett utgiftsmål för biståndet har tjänat ut”

Repliker

Thord Palmlund, tidigare verksam inom Sida, UD, Invandrarverket och UNDP:
”Håll fast vid enprocentsmålet”

Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat:
”Regeringen fokuserar alltid på resultat”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.