Repliker

”Handling viktigare än klimatlag”

REPLIK. Vi välkomnar Miljömålsberedningens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, som presenterades på DN Debatt (10/2). Ett sådant ramverk kan underlätta näringslivets klimatarbete och omställningen av energisystemet genom att ge ökad långsiktighet. Förslaget med ett oberoende klimatpolitiskt råd är intressant, särskilt om det får ett starkt mandat att ta hänsyn till teknisk utveckling och vad som händer i omvärlden. Det viktigaste återstår dock – att presentera konkreta åtgärder och styrmedel för att realisera de höga ambitionerna. Markus Wråke och Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, pekar ut fyra nyckelfrågor.

IVL leder just nu ett omfattande arbete med att ta fram utvecklingsvägar för en klimatneutral nordisk region till 2050. Arbetet genomförs i samarbete med Internationella energirådet, IEA, och forskare i alla de nordiska länderna. Slutsatserna från arbetet kommer att presenteras i maj, men redan nu kan vi peka på fyra områden som Miljömålsberedningen – helst tillsammans med energikommissionen – måste hantera:

1. Ta industrins utmaningar på allvar. Särskilt svåra är processutsläppen från stål- och cementtillverkning. För att bli av med dessa krävs antingen stora teknikgenombrott, eller att utsläppen avskiljs och lagras i marken. Sverige är mer beroende av dessa industrier än de flesta industrialiserade länder. Ändå har Sverige varit märkligt avvaktande till tekniker för koldioxidinfångning och lagring.

2. Öka tempot i transportpolitiken. Transportsektorn går att göra fossilfri med en kombination av elektrifiering, biodrivmedel, smartare stadsplanering och mobilitetslösningar. Samtidigt har många av de förslag som tagits fram ignorerats. Tempot behöver skruvas upp ordentligt om politikerna ska leva upp till den egna retoriken.

3. Kom överens om en vision för det framtida energisystemet. Med hjälp av utbyggnad av kärnkraft och fjärrvärme har vi lyckats fasa ut fossila bränslen nästan helt från el- och värmeproduktionen. Men mycket tyder på att vi i framtiden behöver förlita oss mer på småskalighet och ökad handel med omvärlden för vår energiförsörjning. Omställningen kan ske gradvis men riktningen är viktig för vilka investeringar och marknadslösningar som krävs.

4. Förbättra de ekonomiska förutsättningarna för nya tjänster och affärsmodeller för ett hållbart samhälle. Ett smartare, mer energieffektivt energisystem där konsumenter blir producenter och där delandets ekonomi sparar resurser är en viktig del i ett klimatneutralt samhälle. Men än så länge är det mycket svårt tjäna pengar på de tjänster som krävs.

Miljömålsberedningens tal om höjda ambitioner är lovvärt. Det viktigaste i förslaget är dock inte tidigareläggandet av redan satta mål, utan om ett nytt ramverk kan ge bättre förutsättningar att gå från ord till handling.

DN Debatt. 10 februari 2016

Debattartikel

Ledamöterna i Miljömålsberedningen:
”Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”

Repliker

Mattias Goldmann, vd, tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet:
”Fem oklarheter i klimatpolitiken”

Markus Wråke och Lars Zetterberg, IVL Svenska miljöinstitutet:
”Handling viktigare än klimatlag”

Läs fler artiklar på DN Debatt.