Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Hela ekonomin gynnas av högre inflation”

Det stämmer förmodligen att e-handel och prisjämförelser har medfört en ökad prispress. Men enligt Riksbankens analys har den låga inflationen främst orsakats av andra faktorer, skriver Martin Flodén och Per Jansson, vice riksbankschefer.

I en replik till vår artikel på DN Debatt menar Jonas Arnberg och Anders Rune att den snabba ”digitaliseringen” gör det omöjligt eller oönskat att uppfylla inflationsmålet. Vi håller inte med om det. Det kan stämma att digitaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och prispress under de senaste åren. Men det handlar då knappast om att teknisk innovation har gjort att större och plattare tv-apparater säljs till ett allt lägre pris. En sådan utveckling är inte ny. Snabb utveckling av teknikintensiva konsumtionsvaror har tidigare kunnat kombineras med hög inflation i både Sverige och andra länder.

En mer relevant fråga är hur ökad global konkurrens har bidragit till den låga inflationen i Sverige. Det stämmer förmodligen att e-handel och prisjämförelser har medfört en ökad prispress, men det är svårt att mäta hur viktigt detta har varit för den låga inflationen. Enligt Riksbankens analys har den låga inflationen främst orsakats av andra faktorer (se till exempel vår fördjupning om digitaliseringen i den senaste penningpolitiska rapporten).

Oavsett hur digitaliseringen påverkat inflationen bedömer vi att den expansiva penningpolitik vi nu bedriver kommer att medföra att inflationen stiger. Arnberg och Rune menar att företagen inom handeln skadas av stigande importpriser eftersom många hushåll handlar direkt från utländska lågprisaktörer. Men den svagare kronan som under det senaste året har medfört högre importpriser har förstås också gjort det dyrare för hushållen att handla direkt från utlandet, till fördel för den inhemska handeln.

Enligt Arnberg och Rune kommer handeln inte att höja priserna oavsett vilken penningpolitik vi för. Men inflationen kan ta fart även om de har rätt. Varupriserna brukar öka långsammare än priserna i andra delar av konsumentprisindex, och varupriserna har i genomsnitt fallit de senaste 15 åren. Under det senaste året är det framför allt tjänste- och energipriserna som har ökat långsammare än normalt, och som har bidragit till den ovanligt låga inflationen.

Syftet med vår debattartikel är att förklara varför inflationsmålet är viktigt. Hela den svenska ekonomin gynnas av den stabilitet som ett trovärdigt inflationsmål ger för pris- och lönebildningen. Det är därför vi kommer att använda de verktyg vi förfogar över för att se till att målet uppfylls.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.