Repliker

”Inför en köttavgift på 25 kronor kilot”

Inkomsterna från en köttavgift borde återföras till jordbruket som betalning för de ekosystemtjänster som jordbruket förser samhället med, skriver Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.

Det är utmärkt att forskarna lyfter att det behövs styrmedel som begränsar konsumtion av nötkött och flygresor för att minska vår klimatpåverkan.

Det behövs bra och rättvisa styrmedel som inte drabbar svaga grupper orimligt hårt, påpekar artikelförfattarna. Vi håller med. Hur köttproduktionen går till har betydelse inte bara för klimatpåverkan, utanför också för att uppnå flera andra miljömål. För det öppna, artrika jordbrukslandskapet är inte grisar och höns den bästa lösningen, även om de förorsakar mindre klimatutsläpp än betande kor. Hälften av åkermarken i dag utnyttjas för foderodling, men kor kan beta mark som inte kan plöjas och odlas med andra grödor. Och mark behöver emellertid också frigöras för bland annat biobränsleodling. Det är dessutom viktigt att minska användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel. Därför behövs ekologiska gårdar.

Vi tror därför att en generell klimatavgift på all köttkonsumtion kan vara den lösning som styr åt rätt håll. En enkel överslagsberäkning som vi gjort visar att en sådan avgift skulle kunna landa på 20–25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten motsvarande 9–12 miljarder kronor per år med nuvarande konsumtionsnivå. Avgiften gör att intäkterna minskar över tid och att dessa pengar borde återföras till jordbruket som betalning för de ekosystemtjänster som jordbruket förser samhället med. Ekonomisk ersättning till denna produktion av kollektiva nyttigheter löser inte fixar marknaden själv. En generell avgift är sannolikt enklast att administrera. Vi tror också att en sådan avgift skulle styra konsumtionen mot det bästa köttet ur miljösynvinkel, det vill säga svenskproducerat och ekologiskt, eftersom prisökningen per kilo relativt sett blir mindre på detta kött, jämfört med lågprisköttet.

Det räcker sannolikt inte med avgifter för att förändra invanda konsumtionsmönster. Vi håller med om att det offentliga samtalet måste hålla i gång en levande debatt om vad som är rättvist, rimligt och möjligt. För helheten behövs både bra konsumentinformation, och insatser som styr mot mindre svinn och mindre mängd köttprodukter i till exempeloffentlig upphandling.