Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Kräv att högskolan satsar på vidareutbildning”

REPLIK. Sverige behöver både en individinriktad kompetensförsäkring och tydliga mål med rimliga resurser till universitet och högskolor för kompetenshöjande utbildningar. Utan detta blir det livslånga lärandet inte av och det har Sverige inte råd med, varken ur ett ekonomiskt eller socialt perspektiv, skriver företrädare för KTH.

Regeringens Analysgrupp arbete i framtiden skriver på DN Debatt (11/4) att Sverige behöver en allmän kompetensförsäkring som ger alla ekonomiska förutsättningar att delta i kompetensutvecklande aktiviteter. Vi delar helt analysgruppens bakgrundsbeskrivning och dess slutsatser på denna punkt. Digitaliseringen, globaliseringen och befolkningsstrukturen kommer att ställa krav på ständig kompetenshöjning inom alla verksamheter oavsett nivå. De fundamentala drivkrafterna för det livslånga lärandet måste sökas där de är som störst, nämligen hos de enskilda individerna. Samhället måste därför skapa strukturer som stödjer individernas initiativ till utveckling och kompetenshöjning.

Utmaningarna att skapa en fungerande kompetensförsäkring är stora men med en positiv inställning från arbetsmarknadens parter, som har en tradition av samarbete i viktiga frågor, borde det vara möjligt.

Men tyvärr kommer det inte att räcka. I varje undervisningssituation finns nämligen både studerande och lärare. Därför måste universitet, högskolor och andra undervisande organisationer också få ett tydligt uppdrag och rimliga resurser för att kunna svara mot samhällets ökande behov av kompetensutveckling hos alla kategorier av presumtiva studerande, inklusive redan yrkesverksamma och nyanlända invandrare.

De svenska universiteten och högskolorna har en utomordentlig kompetens och en lärarbas som lätt skulle kunna bidra till att möta behoven av riktad kompetensförstärkning. Ändå är vidareutbildning en ganska marginell verksamhet inom universiteten, mest i form av renodlad uppdragsutbildning. Varför? Vi anser att det beror dels på avsaknad av ett tydligt uppdrag med krav på återrapportering av kvantitativa resultat, dels på avsaknad av öronmärkta resurser för ändamålet.

I regleringsbreven finns specifika mål för examina på olika nivåer men ingenting specifikt om vidareutbildning. Följden har blivit att universitet och högskolor har prioriterat det traditionella utbildningsformatet: terminsvisa heltidsstudier dagtid. För att möta de nya kraven måste lärosätena nu komplettera sina utbud med kurser som är direkt relevanta för arbetsmarknadens behov, kan schemaläggas kvällstid eller i koncentrerade beting på några få dagar i taget på heltid samt bygga upp ett stort utbud av nätutbildningar. När det gäller resursfrågan torde ingen vilja se att utvecklingen finansieras genom nedskärning av antalet studenter på befintliga utbildningar. Extra resurser måste alltså tillföras i paritet med de volymmål som sätts för vidareutbildningen.

En positiv bieffekt av ett ökat fokus på vidareutbildning kan bli en förnyelse av utbildningens format: från traditionell campusbaserad salsundervisning till flexibla, distansoberoende nätutbildningar med stort digitalt stöd. Även om utvecklingen kanske inte leder till enbart så kallade Massive open online courses (MOOCs) så kommer utvecklingen helt klart att gå långt i den riktningen. Rätt hanterat skulle en satsning på vidareutbildning därför även stärka lärosätenas kvalitet och effektivitet när det gäller deras nuvarande utbud av utbildningar. Vidare etableras en naturlig kontakt mellan yrkesverksamma studenter och forskare som kan leda till samverkan och tillämpning av forskningsresultat.

Sammanfattningsvis behöver Sverige både en individinriktad kompetensförsäkring och tydliga mål med rimliga resurser till universitet och högskolor för kompetenshöjande utbildningar. Utan detta blir det livslånga lärandet inte av och det har Sverige inte råd med, varken ur ett ekonomiskt eller socialt perspektiv.

DN Debatt. 11 april 2016
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.