Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Målet jämlik hälsa i mun och tänder långt borta”

REPLIK. Redan för tjugo år sedan argumenterade den dåvarande statsministern Göran Persson för en jämlikare hälsa i mun och tänder. Det blev sedermera ett högkostnadsskydd, men inget som påverkar den socio-ekonomiska barriären till tandvård. Vi får hoppas att Henrik Fritzon (DN Debatt 2/3) lyckas förverkliga ambitionen, skriver två odontologiprofessorer vid Malmö högskola.

Den den danske vetenskapsmannen och konstnären Piet Hein skriver i en av sina korta dikter "kom ihåg TTT – Ting Tar Tid". Med anledning av Henrik Fritzons debattartikel skulle man kunna omforma den som "Tandvårdsreformer Tar Tid".

Den 29 oktober 2005 inleddes socialdemokraternas partikongress i Malmö. Statsminister Göran Persson argumenterade då för ett förslag om en ny tandvårdsförsäkring. Det blev sedermera ett högkostnadsskydd i tandvården, men inget som påverkar den socio-ekonomiska barriären till tandvård. Redan 1997 skrev Persson ”Jag är fast besluten att se till att vi aldrig kommer tillbaka till ett samhälle där tändernas status blir ett klassmärke igen”. Det är 20 år sedan. Kanske lyckas Henrik Fritzon nu äntligen förverkliga denna ambition. Vi hoppas det.

Klassklyftorna ökar och målet jämlik hälsa i mun och tänder ligger långt borta idag. Barn i utsatta områden har till exempel sämre tandhälsa. I Malmö är det sex gånger vanligare att barn i Rosengård behövde laga tänder jämfört med barn i Bunkeflo. En stor skillnad i hälsa hos barn som bara bor 15 minuters bilresa från varandra. Så sent som förra veckan fick vi i en rapport från Socialstyrelsen veta att karies ökar igen hos barn i Sverige och bland vuxna är det mer än var fjärde person som inte besökt tandvården de senaste två åren.

Äldre får inte ”utbyte” av tandvårdsreformen. Det är helt enkelt för dyrt för många äldre att genomgå tandbehandlingar vilket gör att man avstår från tandvård trots besvär. Det är olyckligt också ur aspekten att god munhälsa många gånger är än viktigare hos äldre, främst gruppen sköra eller äldre äldre, för att kunna tugga och äta och därmed få i sig tillräckligt med näring och energi. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård utgör en viktig del i tandvårdsstödet. Detta är ett av de särskilda tandvårdsstöd som administreras av regioner/landsting och vänder sig till personer med särskilda behov av vård och omsorg. Av de som är berättigade till stödet får 52 procent en munhälsobedömning och 75 procent vård inom begreppet nödvändig tandvård. Siffror som håller sig på samma nivå år efter år.

I dag finns solid kunskap om kopplingen mellan allmänhälsa och sjukdomar i mun och tänder. Det är till exempel samma slags inflammatoriska processer som finns i tandköttssjukdomar och som bidrar till hjärtkärl-sjukdomar och benskörhet kan diagnosticeras på ett tidigt stadium i tandvårdens röntgenbilder. Det finns fler exempel på det självklara att mun och kropp hör ihop.

Våra gamla strategier där tandvård jobbar för sig och övrig hälso- och sjukvård för sig, men med samma mål att nå en friskare befolkning är inte effektiva. Vi behöver istället hitta förutsättningar för att arbeta gemensamt i folkhälsoarbete, men också i diagnostik och behandling av sjukdomar. En tandvårdsreform med sjukvårdens högkostnadsskydd kan påverka detta. Vi hoppas på det.

Om klasskillnaderna tillåts öka i munhälsa ger det en negativ spiraleffekt i ökad segregation. Låt inte det ske.

DN Debatt. 2 mars 2017

Debattartikel

Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens ordförande, Region Skåne:
”Valvinnande låta tandvård ingå i högkostnadsskyddet”

Repliker

Gunilla Klingberg, dekanus, professor odontologiska fakulteten, Malmö högskola och Björn Klinge, professor, Karolinska institutet, institutionen för odontologi, odontologiska fakulteten, Malmö högskola:
”Målet jämlik hälsa i mun och tänder långt borta”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.