Repliker

”Många felaktiga påståenden om flyktingar”

Artikeln skriven av Rasmus Rasmusson, Staffan Danielsson, Annelie Enochson och Rolf Åbjörnsson innehåller flera felaktiga påståenden samt, vilket är mycket allvarligt, uttalanden som misstänkliggör de människor som flyr till Sverige och söker asyl, skriver representanter för svenska Amnesty International.

Med anledning av ett antal påståenden och felaktiga fakta som på senare tid har spridits i media, och särskilt som svar på debattartikel av tre kristdemokratiska och en centerpartistisk politiker som publicerades i DN den 5 december, vill vi från Amnestys sida förmedla viss grundläggande information och sakkunskap kring flyktingar och flyktingskap. Artikeln skriven av Rasmus Rasmusson, Staffan Danielsson, Annelie Enochson och Rolf Åbjörnsson innehåller flera felaktiga påståenden samt, vilket är mycket allvarligt, uttalanden som misstänkliggör de människor som flyr till Sverige och söker asyl.

1. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Att ha och upprätthålla ett rättssäkert asylprövningssystem är en skyldighet för Sverige enligt både folkrättsliga och flyktingrättsliga regler. Det finns dessutom regler inom EU kring detta.

2. Under 2015 beräknar FN:s flyktingkommissarie att cirka en av hundra av de flyktingar som står under FN:s beskydd kommer att kunna vidarebosättas inom det så kallade kvotflyktingsystemet. Att finna flera platser välkomnas av Amnesty International vilket bland annat framgår av vår rapport ”Left out in the cold”, publicerad den 5 december. Detta räcker inte, utan ett stort antal flyktingar i världen kommer även fortsättningsvis behöva att själva ta sig till länder i vilka de kan söka asyl.

3. 3,8 miljoner av de 4 miljoner flyktingarna från Syrien befinner sig i fem till Syrien angränsande länder. I ett av dessa länder, Libanon, befinner sig 1,1 miljoner flyktingar från Syrien. Mellan januari och oktober i år har 25 861 flyktingar från Syrien har sökt sig till Sverige.

4. Flyktingar som söker asyl i Sverige kommer i största utsträckning från Syrien, Eritrea, Afghanistan och Irak; länder som befinner sig i olika former av väpnade konflikter och/eller som är hårdföra regimer där kränkningar av mänskliga rättigheter såsom tortyr och olagliga frihetsberövanden tillhör vardagen. Dessa utgör ungefär 66 procent av det totala antalet asylansökningar.

5. Det finns inga ”säkra” länder. Själva tanken står i strid med flyktingrättsliga och folkrättsliga principer. Alla människor som söker asyl har rätt att få sin sak prövad i en individuell och rättssäker asylprocess.

6. Det finns inga legala vägar för att ta sig till Sverige (och andra länder i EU) för flyktingar som är i behov av att söka asyl. Det går inte heller att söka asyl ”på distans” på exempelvis en ambassad utan man måste vara på plats i det land som man vill ha skydd i. Eftersom Sverige och EU har gemensamma visumkrav på alla länder som är så kallat ”flyktingproducerande” och asylansökan inte är ett av de skäl för vilket man kan beviljas visum, är alla legala och säkra vägar stängda. Det som återstår är att använda sig av smugglare.

7. Det absolut största antalet flyktingar som kommer till Sverige och söker asyl har tvingats använda sig av smugglare under i vart fall någon del av resan. Det absolut största antalet asylsökande kan inte vid det tillfälle när de söker asyl, lämna in några id-handlingar. Detta är inte märkligt och kan grunda sig på flera orsaker, däribland att ens id-handlingar har konfiskerats av hemlandets myndigheter, det inte fanns möjlighet eller skulle innebära alltför stora risker att ha med sig id-handlingarna under flykten eller, så som är fallet med Somalia, det inte finns några myndigheter som kan utfärda id-handlingar.

Dessutom finns det i Sverige enbart statistik över hur många personer som inger passhandling vid det tillfälle när man som helt nyanländ i Sverige söker asyl. Alldeles oavsett, finns det rent flyktingrättsligt ingen koppling mellan rätten att söka asyl, behovet av skydd-och innehav eller avsaknad av id-handlingar.

8. Det är fullt möjligt att äga jord i hemlandet - och samtidigt riskera så pass allvarlig förföljelse att man har rätt till asyl. Såväl rika som fattiga, jordägare som hemlösa, unga som gamla, utbildade som outbildade, troende som icke-troende- för att bara ge några exempel, kan ha behov av och rätt till asyl. Att såväl barn som vuxna använder sig av flyktingsmugglare som kan ta mycket betalt är inte heller märkligt eftersom det är den enda väg som finns. Det verkar som att artikelförfattarna inte tror att man kan vara flykting i behov av skydd om man samtidigt kan betala en smugglare.

Amnesty International granskar årligen ett stort antal asylärenden och har dagligen kontakt med asylsökande, anhöriga och juridiska ombud. Vi har också regelbunden kontakt med Migrationsverket. Utifrån den erfarenheten, vill vi starkt understryka att vi inte känner igen den bild som politikerna ger i sin artikel, av att Migrationsverket på grund av rådande tryck och/ eller rådande praxis, i stor utsträckning, och som det upplevs av läsaren, felaktigt och utan egentlig prövning, skulle acceptera den berättelse som den asylsökande ger.

9. Många av de flyktingar som beviljas asyl i Sverige har upplevt krig, väpnade konflikter, förföljelse, fängslanden och tortyr. Utöver den breda samsyn som artikelförfattarna nämner kring betydelsen av arbete, språk och bostad för möjligheter till snabb integration, finns den kanske viktigaste av alla; familjeåterföreningen. Att föreslå skärpt försörjningskrav för att få rätten att få ta hit sin familj, går tvärt emot den forskning som finns på området. Detta utöver de stora lidanden som tvångsvisa och långa separationer innebär för alla inblandade och inte minst för barn.

10. Politiker har ett särskilt stort ansvar att inte underblåsa ryktesspridning, okunskap och tendentiösa uttalanden som tydligt riskerar att spä på främlingsfientligheten. Det är synnerligen märkligt att svenska politiker så tydligt utan grund och utan kunskap ifrågasätter de flyktingar som kommer till Sverige och söker asyl.