Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Missriktad strategi för tillväxt och jobb”

I stället för den aviserade nyindustrialiseringsstrategin bör regeringen snarare fokusera på en strategi för kunskapsintensivt näringsliv, menar företrädare för Almega.

Det näringsliv Sverige hade på 1970- och 80-talen är starkt förändrat. Då bedrev industriföretag i hög grad såväl forskning och utveckling som marknadsföring och service i egen regi, och tillverkningen var i huvudsak förlagd till egna fabriker i Sverige. Globalisering och konkurrens från tillväxtekonomier har sedan dess drivit på offshoring, outsourcing och specialisering. Som en del i denna utveckling har en stark sektor i form av kunskapsintensiva tjänsteföretag, däribland teknikkonsulter och it-konsulter, vuxit fram. Kunskapsintensiv tjänstesektor har stått för 60 procent av den ökade sysselsättningen i Sverige under de senaste två decennierna, varav företagstjänster bidragit med 300 000 fler sysselsatta.

Många tjänsteföretag levererar insatstjänster med högt förädlingsvärde till industrin, och i ännu högre grad till tjänstesektorn i sig. Under de senaste två åren, då industrins produktion legat kvar på låg nivå, har efterfrågan på företagstjänster ändå tagit fart – främst tack vare efterfrågan från privat tjänstesektor. SCB-statistik visar att 30 procent av underleverantörsjobben inom företagstjänster skapats via efterfrågan från industrin, medan tjänstesektorns efterfrågan står för nära 60 procent. En stor del av Sveriges samlade kompetens finns här, men också jobben – cirka 800 000 personer arbetar inom företagstjänster.

Näringsminister Mikael Damberg har aviserat att en nyindustrialiseringsstrategi läggs fram i veckan. Då företagstjänster fått ökad betydelse för att utveckla konkurrenskraften inom samtliga sektorer i ekonomin, och det främst är inom kunskapsintensiva tjänsteföretag som jobben vuxit fram, måste regeringens strategi fokusera på att förbättra förutsättningarna för den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen. Annars kan kompetens- och resursbrist, höga marginalskatter och jämfört med konkurrentländer för höga arbetskraftskostnader, leda till tappade marknadsandelar – både i Sverige och utomlands. I stället för att prata om en nyindustrialiseringsstrategi vore det bättre och mer relevant att forma och tala om strategi för kunskapsintensivt näringsliv. Både innehållet i och beskrivningen av strategin spelar roll. Retorik som påminner om en svunnen tid är inte vad som kommer att leda oss mot framtiden.

Mikael Damberg tycks i huvudsak inriktad på industriell tillverkning, trots att det har lägst värdeskapande och skulle ha föga betydelse för att nå regeringens jobbmål. Det vore snarare en återindustrialiseringsstrategi än en ny dito, och som möjligen passade Sverige anno 1950. I dag skulle det rikta politiken fel och ge oönskade konsekvenser. Tvärtom behöver politiken inriktas på att stärka den globala konkurrenskraften för kunskapsintensiva tjänsteföretag, så att tjänsteexporten kan öka.

De fokusområden som regeringen identifierat i sin aviserade strategi – det vill säga digitalisering, hållbarhet, kompetens och innovationskraft – är högst relevanta. Det gäller dock att se hela kartan för att nå målsättningarna. Företag söker sig till affärer på en global marknad i verksamheter med högt förädlingsvärde och i komplexa nätverk. Nya värdesystem skapas, omfattande sektorer som etablerats oberoende av varandra. Politiken måste stimulera utvecklingen och får inte fastna i gamla mönster och nostalgi.

Almega föreslår därför:

• Sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Höga ingångslöner slår hårt mot de med svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt de med kort utbildning. Ska fler få jobb snabbare behövs en inkluderande lönebildning.

• Uppdatering av stödjande innovationssystem med moderna samarbetsmodeller där stuprörstänkandet överges, kunskap tillgängliggörs och delas. Fokus på att öka kunskapsintensiva tjänsteföretags deltagande och engagemang.

• Förbättrad kompetensförsörjning genom ökade incitament för samverkan mellan lärosäten och företag, bättre matchning och en fungerande kompetensinvandring.

• Utveckla andra skattebaser än arbetade timmar, avskaffa värnskatten och utöka FoU-avdraget.

• Tvärvetenskaplig kompetens bör utvecklas i strategiska innovationsprogram för tjänsteinnovation och digitaliseringen som möjliggörare för ökat värdeskapande.

På så sätt kan tjänstesektorn, med de kunskapsintensiva tjänsteföretagen i spetsen, skapa nya jobb i såväl etablerade som nya branscher. Utmaningen ligger i att inte vila trygg i gårdagens systemlösningar och välståndsskapande krafter, utan att möjliggöra för morgondagens affärsidéer.

DN Debatt. 17 januari 2016
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.