Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Nätläkarna inget finansiellt hot mot landstingen”

REPLIK. De digitala vårdgivarna står bara för 0,4 procent av utgifterna för primärvården. De utgör alltså knappast något finansiellt hot mot landstingen. Däremot delar jag artikelförfattarnas (DN Debatt 3/3) åsikt om att det behövs effektivare konroll och reglering av nätläkarbolagen, skriver Björn Ekman, docent i hälsoekonomi.

Allmänläkarna Ove Andersson, Jonas Sjögreen och Hanna Åsberg skriver att de digitala vårdgivarna dränerar en redan snål primärvårdsbudget. Som stöd för sina påståenden säger de att nätläkarbolagen ersätts med 1.000 – 1.800 kronor för varje besök, pengar som tas ur landstingens primärvårdsbudgetar. De säger vidare att de digitala vårdgivarna har haft 100.000 sådana besök fram till nu.

På oklara grunder hävdar de också att det kommer att kosta 1 miljard kronor att betala för 500.000 besök (nu är vi alltså uppe i 2.000 kronor per besök). Det är inte helt lätt att bringa ordning i alla dessa siffror, men låt oss se närmare på hur de rimmar med deras påstående om att dessa bolag utgör ett reellt finansiellt hot mot landstingens budgetar för primärvården.

Låt oss anta att det är 1.100 kronor som de digitala vårdgivarna får i ersättning från landstingen (det är det inte, snarare ligger den på 1.000 kronor enligt P4 Sörmland). Låt oss också anta att det görs 100.000 sådana besök per år (2015 genomfördes kanske 80 000 besök, men många av dessa ersätts inte av landstingen utan av försäkringsbolag där patienterna eller deras arbetsgivare tecknat försäkring som täcker den här typen av vård).

Det gör att de totala utgifterna för den digitala vården ligger på omkring 110 miljoner kronor per år, vilket alltså torde vara en överskattning som bara delvis belastar landstingsbudgetarna. Denna summa sätter alltså artikelförfattarna implicit i relation till den totala budgeten för primärvården i Sverige och hävdar att den utgör ett finansiellt hot.

Det borde vara möjligt att ge en någorlunda exakt siffra på vad de totala utgifterna för primärvården är i Sverige. Tyvärr så är det inte så lätt att få tag i en sådan siffra, men utifrån befintliga data kan man göra en uppskattning. Den ersättning som vårdcentralerna får från landstingen är, enligt vårdvalschefen i landstinget i Sörmland, som intervjuades av P4 Sörmland samma dag, 1.800 kronor (enligt hans svar på min fråga per email).

Det genomfördes ungefär 14,5 miljoner primärvårdsbesök i Sverige 2015, enligt SKL:s verksamhetsstatistik. Det gör att de totala utgifterna för primärvården det året var cirka 26 miljarder kronor. Om vi delar den summa som de digitala vårdgivarna enligt artikelförfattarna fått i ersättning av landstingen med de totala utgifterna för den här typen av vård så finner vi att de digitala vårdgivarna står för hela 0,4 procent av utgifterna.

Att svensk vård lider av en rad åkommor – byråkratitis, hyper-politiseroni och eventuellt andra mer intima tillstånd – är väl känt. Men att som artikelförfattarma och vårdvalschefen hävda att något som motsvarar fyra promille av vårdutgifterna skulle utgöra ett finansiellt hot framstår som smått löjeväckande.

Artikelförfattarnas övriga observationer om vårdpolitikernas naiva tro på digitala innovationer som lösningar på alla deras problem och behovet av effektiv kontroll och reglering delar jag – och säkert också de digitala aktörerna själva – dock helt och hållet.

Tyvärr så ligger ju de frågorna i händerna på det politisk-byråkratiska vårdkomplexet som inte direkt överpresterat i de grenarna. Till sist: det är nog snarare risken för en "utbudstyrd" vård vi ska akta oss för; det är inte alltid så lätt det här med utbud och efterfrågan. Av motsvarande skäl så ger jag mig ogärna in i diskussioner om förskrivningsregler av narkotikaklassade preparat.

DN Debatt. 3 mars 2017

Debattartikel

Företrädare för allmänläkare och distriktsläkare:
”Nätläkarbolagen dränerar en underfinansierad primärvård”

Repliker

Anders W Jonsson (C), gruppledare och ledamot i socialutskottet och Christer Jonsson (C), oppositionslandstingsråd i Kalmar län och ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation:
”Låt primärvården erbjuda läkarkontakt via nätet”

Henrik Kangro, chefsläkare Min doktor och Daniel Persson, affärsutvecklingschef Min doktor:
”Digitaliseringen kan spara miljarder”

Företrädare för Kry:
”Videobesök spelar viktig roll i framtidens vård” 

Företrädare för Svenska läkaresällskapet:
”Vårdcentralerna bromsas medan nätläkare prioritera 

Björn Ekman, docent i hälsoekonomi, Lunds universitet:
”Nätläkarna inget finansiellt hot mot landstingen”

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting och Simon Röstin (M), vice ordförande Beredningen för e-hälsa, Region Skåne:
”Digitala läkarbesök kan spara 180 miljarder” 

Slutreplik: 
Företrädare för allmänläkare och distriktsläkare:
”Nätläkarbolagens expansion får inte ske på bekostnad av primärvården” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.