Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Problematiskt med ateistiskt tryck i skolan”

SLUTREPLIK. Vi föreslog att det svårtolkade konfessionalitetsbegreppet skrotas i skollag och läroplan och ersätts med krav på saklighet, allsidighet och respekt för den personliga integriteten (DN Debatt 13/11). De två inläggen från kemiprofessor Svante Brandänge respektive sverigedemokraterna Robert Stenkvist och Tomas Brandberg för i viss mån en liknande argumentation. Båda bekräftar en viss del i vår problembeskrivning och understryker den grund av vetenskaplighet och värderingar som skolan ska vila på, skriver Per Ewert och Bo Nyberg.

Replikförfattarna invänder dock mot vårt förslag till ny formulering i skollag och läroplan, och pekar på att det finns svårigheter med att vara både saklig och allsidig. Men det är just därför vi önskar att detta understryks tydligare i lagtexten! Kravet på att kombinera saklighet och allsidighet går i övrigt i linje med de samlade intentionerna i skolans styrdokument, och återfinns också i bland annat SVT:s sändningstillstånd.

Låt oss komma ihåg att lagar inte stiftas för att bekräfta sådant som fungerar väl, utan för att sätta upp en mall för sådant som fungerar mindre bra i samhället. Vi tror att vårt förslag till omformulering i skollagen är en god salomonisk lösning för att komma tillrätta med den osäkerhet som i flera år har funnits i både kommunala och religiösa skolor kring vad man får göra och inte. Ett avskaffande av konfessionalitetsbegreppet myndigförklarar också rektorer och pedagoger att själva göra de avvägningar de önskar och har full förmåga att göra, utifrån sin kompetens och yrkeserfarenhet.

Både replikerna understryker också att allsidighet inte får vara en ursäkt för att slippa bygga skolans undervisning på god vetenskaplig grund. Här är vi helt överens! Brandänge lyfter i sin replik upp biologin och kemin som ett område där det i vissa frågor finns en god konsensus bland forskare, men också frågor där forskningen inte har några tydliga svar. Just de ursprungsfrågor som Brandänge lyfter fram är ett mycket bra exempel på hur väl belagda fakta och ett öppet samtal om det osäkra kan gå hand i hand i undervisningen.

Ett problem i Brandänges replik är dock avslutningen när han tycks mena att en förutsättning för en allsidig skolundervisning är att barnen får med sig rätt sorts fostran från hemmet. Sådana resonemang vänder vi oss skarpt emot. Såväl FN som Europakonventionen understryker att föräldrar har rätt att välja en utbildning för sina barn som överensstämmer med den egna övertygelsen. Fokus i de internationella konventionerna ligger alltid hos individer som ska skyddas mot övergrepp från staten – inte tvärtom. Skolan och staten kan därför aldrig ta sig rätten att gå in och ”lägga tillrätta” de övertygelser som barnen har med sig hemifrån. Att så faktiskt sker i Sverige bekräftas också av den forskning vi refererade till som påvisar ett starkt ateistiskt tryck i den svenska skolan. Vi ser detta som djupt problematiskt och betraktar detta klimat som ett stort hinder mot en öppen skola med respekt för alla elevers tro.

I onsdags höll våra organisationer tillsammans ett välbesökt seminarium i riksdagshuset med titeln ”Mind the Gap”. Där presenterade vi den internationella rapporten ”Freedom of Education Index 2016”, som visar att Sverige på utbildningsområdet inte ligger lika långt fram i mänskliga fri- och rättigheter som på andra områden. Av den aktuella debatten i skolfrågan finns det all anledning att fylla igen det här glappet mellan svensk skollagstiftning och internationella konventioner.

De två sverigedemokraterna skriver därutöver mycket märkligt att de tycker det är absurt att en kortfattad formulering i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna verkligen ska styra svensk skola. Men om vi resonerar på det viset behövs ju inga mänskliga rättigheter alls! Själva poängen med dokument som Europakonventionen är ju att den ska vara en grund som andra bestämmelser vilar på och inte får stå i strid med.

Vi noterar samtidigt att ingen av de två replikerna faktiskt går i försvar för konfessionsbegreppet i skollagen. Det har inte heller kommit någon annan replik från berörd myndighet eller intressegrupp som har velat försvara de här skrivningarna i skollagen som vi menar bör tas bort. Detta är tankeväckande. Vi hoppas därmed att vi har kunnat sätta en boll i rullning som avskaffar de svårtydda skrivningarna om konfessionalitet i skollagen, och ersätter dessa med formuleringar som är bättre lämpade för vårt postsekulära samhälle, att ”all undervisning skall vara saklig och allsidig och skall ske med respekt för den personliga integriteten”.

DN Debatt. 13 november 2016

Debattartikel

Per Ewert, leg högstadie- och gymnasielärare, direktor vid Claphaminstitutet och  Bo Nyberg, grundskolerektor, ordförande i Kristna Friskolerådet:
”Konfessionalitetsbegreppet i skollagen är meningslöst”

Repliker

Svante Brandänge, pensionerad universitetslektor och professor i organisk kemi, Stockholms universitet:
”Barnens religiösa fostran bör vara allsidig”

Robert Stenkvist, riksdagsledamot SD och Tomas Brandberg, sakkunnig SD:
”Inga rent konfessionella inslag får förekomma”

Slutreplik från Per Ewert och Bo Nyberg:
”Problematiskt med ateistiskt tryck i skolan” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.