Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Regeringen ser över systemet för avräkningar”

REPLIK. I en artikel av Staffan Landin och Henrik Westander (DN Debatt 16/2) förekommer uppgifter om att regeringen skulle ha ”tvingat fram” högre biståndsavräkningar för kostnader för asylmottagande, genom att uppmana Migrationsverket att ändra sin prognos för asylkostnader. Dessa uppgifter stämmer inte, skriver Ulrika Modéer (MP), statssekreterare på utrikesdepartementet.

Migrationsverket har däremot ombetts att redovisa en kostnadsprognos enligt samma modell som regeringen använt som grund för sin budgetproposition och den budget som antagits av riksdagen. Den alternativa prognosmodell som Landin och Westander hänvisar till, som Migrationsverket först lade ut på sin hemsida, riskerar att bli missvisande eftersom den utgår från att dygnskostnaden för asylsökande ska vara densamma som den var 2015 för varje år fram till 2020.

Den modell som regeringen använder sig av utgår istället från Migrationsverkets förväntade utgifter delat med antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet vid en viss tidpunkt. Denna modell, som även den förra regeringen använde sig av, avspeglar inte alltid de faktiska kostnaderna under ett år, bland annat eftersom kostnaderna för asylsökande som kommer under ett visst år i hög utsträckning också belastar åren efter. Modellen är helt i enlighet med de biståndsregler som bestäms av OECDs biståndskommitté (OECD DAC).

Världen upplever nu en mycket svår humanitär situation med ett stort antal människor på flykt och ett ännu större antal i behov av akut nödhjälp. Sverige är ett av de länder i världen som har högst bistånd per capita vilket även om man inte räknar in flyktingavräkningarna.

Denna svåra situation är också bakgrunden till att det under 2015 kom 163.000 asylsökande till Sverige varav 35.000 ensamkommande flyktingbarn. Vi är stolta även över denna humanitära insats. Detta innebär dock att kostnaden för mottagande av asylsökande från 2015 och framåt har ökat.

För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar genomför regeringen nu en översyn av systemet för avräkningar. I budgetpropositionen för 2017 utökades transparensen jämfört med tidigare år. Inom OECD DAC genomförs också en översyn av vilka kostnader som får räknas som bistånd. Sverige är ett av de länder i världen som har högst bistånd per capita vilket gäller även om man inte räknar in avräkningarna för asylmottagande.

Vi välkomnar en debatt om hur biståndet kan bli mer transparent och effektivt. Det är dock viktigt att denna debatt förs utifrån korrekta fakta.

DN Debatt. 16 februari 2017

Debattartikel

Staffan Landin, frilansskribent och biståndsexpert och Henrik Westander, biståndsengagerad medgrundare av pr-byrån Westander:
”Regeringen tvingade fram större biståndsavräkning”

Repliker

Ulrika Modéer (MP), statssekreterare på utrikesdepartementet:
”Regeringen ser över systemet för avräkningar”

Slutreplik från Staffan Landin och Henrik Westander:
”Översynen av biståndsavräkningarna måste ske öppet” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.