Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Samhällsnytta svårfångad med kalkyler”

SLUTREPLIK. Det är tillfredsställande att så många är positiva till de stora samhällsnyttor som skulle komma ur en framtida höghastighetsjärnväg (DN Debatt 11/9). Samtidigt är det en omfattande investering. Det är bra att diskussionen fördjupas eftersom det handlar om att utveckla Sveriges konkurrenskraft, skriver Jan Sundling och Crister Fritzson, SJ.

Vår utgångspunkt är att det finns ett kraftigt ökat behov av transporter och därmed ytterligare infrastruktur i allmänhet och av energieffektiva och klimatsmarta sådana i synnerhet. Det går inte att hoppa bock över frågan om behovet och bara konstatera att det är dyrt att bygga höghastighetsjärnväg. All infrastruktur kostar, men den behövs likväl. Höghastighetsjärnväg är det bästa valet eftersom det utöver den nödvändiga kapaciteten även kommer att medföra en tidsmässig integration av södra Sveriges arbetsmarknadsregioner.

Samhällsnytta låter sig inte helt fångas med kalkyler. De modeller som prognosticerar resandevolymer underskattar som regel effekten av helt nya strukturer med nya resvägar och kraftigt reducerade restider. Öresundsbron hade sannolikt inte byggts om modellerna hade fått styra fullt ut. Med facit i hand vet vi att Öresundsbron är en av de mest lyckade infrastrukturinvesteringarna i Sverige och fungerat som katalysator för en fantastisk utveckling av hela regionen. Svealandsbanan är en annan stor regional framgång som sannolikt byggts med dubbla spår om de som beslutade om banan hade anat resandeutvecklingen.

När flera resor sker med höghastighetståg frigörs kapacitet på befintliga banor som möjliggör bättre lokal och regional arbetspendling. Därför är det nödvändigt att också fortsätta investera, bygga bort flaskhalsar, trimma och underhålla dessa spår. Det är inte en fråga om antingen eller. När vi dessutom slutar blanda tåg med olika hastigheter på samma bana blir det också enklare att få dessa att gå i tid.

Om vi säger nej till höghastighetsbanor men fortfarande tror att Sverige behöver möta en ökad efterfrågan på såväl kortväga som långväga resor så handlar det om en dyr utbyggnad av befintliga stambanor. Det skulle innebära stora störningar på trafiken under lång tid, med en väsentligt utökad bil- och flygtrafik som följd.

Tåg är mer klimateffektivt även om vi inkluderar byggandet av banan. Den relativt nyligen färdigställda Botniabanan använde sig av den modell som finns för certifierade miljövarudeklarationer, EPD (Environmental Product Declaration). Deras kalkyl visar att återbetalningstiden för koldioxidutsläppen är 13,7 år för Botniabaneprojektet. Efter det är banan en pluspost ur klimatperspektiv. Vi skulle välkomna att denna typ av miljövarudeklarationer görs också för vägprojekt.

Järnvägen har en unik förmåga att bidra till att utveckla klimatsmarta samhällen och göra dessa mer tillgängliga: kortare restider mellan hem, arbete, studier och fritid. Regioner förstoras, ekonomisk tillväxt stimuleras och välstånd lyfts för både den enskilde och samhället.

DN Debatt. 11 september 2016

Debattartikel

Jan Sundling, styrelseordförande SJ och Crister Fritzson, vd SJ:
”Tåg kan gå var sjätte minut mot Malmö eller Göteborg”

Repliker

Maria Bratt-Börjesson, docent, KTH; Harry Flam, professor emeritus, Stockholms universitet; Lars Hultkrantz, professor, Örebro universitet; Per Kågeson, pensionerad professor, KTH och Jan-Eric Nilsson, professor, VTI:
”Jättestor nytta, men ännu större kostnad”

Gustav Hemming, miljö- och regionplaneringslandstingsråd i Stockholms läns landsting:
”Höghastighetsbanan riskerar bli en gökunge”

Fredrik Larsson, expert inom järnvägscertifiering, medlem i Den skandinaviska magnettågsgruppen:
”Så korta restider är inte möjliga”

Slutreplik från Jan Sundling och Crister Fritzson:
”Samhällsnytta svårfångad med kalkyler” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.