Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Samverkan avgörande för Sverige som kunskapsnation”

REPLIK. Tre forskare vid Uppsala universitet går till storms mot regeringens forskningspolitik (DN Debatt 18/2). Kritiken går ut på att regeringen påstås lagt en forskningspolitisk proposition vars enda syfte är att främja svensk konkurrenskraft, innovation och samarbete med näringslivet. Sedan dras likhetstecken mellan regeringens forskningspolitik och totalitära staters vilja att kontrollera den fria forskningen och det offentliga samtalet. Kritiken skjuter dock högt över målet, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Låt mig vara tydlig på två punkter: regeringen vill att forskningen ska bidra till att stärka svensk konkurrenskraft och ökad innovationskraft i samarbete med näringslivet. Det bidrar till Sveriges välstånd och jobbskapande. För det andra: regeringens forskningspolitik sätter ett högt värde på den fria forskningen, och pengarna har ökat som forskare och lärosäten får använda fritt. Vår forskningspolitik är mer än den fantombild som utmålas där bara näringslivsintressen och styrd forskning finns.

En stark forskningspolitik inrymmer svaren på våra gemensamma samhällsutmaningar. Lär sig barnen tillräckligt i skolan? Kommer de blir sedda och få det stöd de behöver? Kommer de få ett bra jobb? Vad händer om jag blir sjuk och antibiotikaresistensen är verklighet? Och vad händer med klimatet och vår gemmensamma planet? Det här är verkliga utmaningar som behöver lösningar. Regeringen satsar därför nya medel för att främja forskning inom områden som ökad kunskapsresultat i den svenska skolan, hälsa, digitalisering, klimatet och ett hållbart samhälle. Denna satsning beskrivs i artikeln som ett frontalangrepp på den fria forskningen. Till skillnad från debattörerna tror jag att svenska folket förväntar sig att deras folkvalda politiker tar sig an dessa utmaningar med alla verktyg som står till buds. Annars riskeras förtroendet för en välfinansierad och fri forskning bland Sveriges medborgare och skattebetalare att erodera.

Begreppet samverkan kritiseras. Enligt debattörerna är regeringens syfte att tvinga forskningen till att alliera sig med näringslivets ekonomiska intressen. En egen och ensidig definition görs som inte går att finna i forskningspropositionen. En mer nykter kritik hade gärna fått ta sin utgångspunkt i vad som faktiskt står i propositionen. Det är riktigt att regeringen vill se mer samverkan med näringslivet, inte minst för att få näringslivets investeringar i forskning och utveckling som sjunkit i stort sett hela 2000-talet att öka. Ett litet exportberoende land som Sverige behöver ett väl utvecklat samarbete mellan alla aktörer – privata som offentliga – som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen

Men samverkan är mer än så. Det kan vara kommunen och universitetet som samverkar så att lärarna får ta del av de senaste rönen inom pedagogik. Det kan vara sjukhuset, patienterna, och forskningsteamet som tillsammans bidrar till nya behandlingsmetoder inom cancer. Det kan vara olika universitet som vill samverka för att stärka sig inom ett forskningsområde. Det kan också vara att sprida kunskap till allmänheten genom populärvetenskap eller klassisk folkbildning, så vi rustar källkritiska medborgare i en tid av falska nyheter och faktaresistens. Ytterst handlar samverkan om att akademin och samhället tillsammans kan hitta bättre förklaringar och lösningar på samhällsproblem.

På många håll i vår omvärld torgförs en misstro mot att basera politiska beslut på vetenskap och rationalitet – därför gör vi tvärtom jämfört med många andra länder och satsar mer pengar på forskningen. För att möta samhällets stora utmaningar krävs vetenskapens deltagande. En positiv samhällsutveckling är beroende av kunskap. Därför drivs jag och regeringen av synsättet att forskningen angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.