Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Skoglig bioenergi central i klimatarbetet”

REPLIK DN Debatt 12/9. Anders Lindroth och Christina Moberg ger en felaktig beskrivning av klimateffekten av svenskt skogsbruk och skoglig bioenergi. Tvärtemot vad författarna påstår så behöver bioenergianvändningen öka för att ytterligare bidra i den omställning som krävs för att vi skall nå klimatmålen, skriver 18 forskare.

Anders Lindroth och Christina Moberg (L&M) understryker med rätta att klimatavtalet i Paris kräver kraftigt minskade växthusgasutsläpp. Just därför behöver användningen av skoglig bioenergi öka. Den slutsatsen är väl förankrad i decennier av studier om hur skogsbruk, biobränslen och andra skogliga produkter påverkar flödet av koldioxid. Rapporten från European Academies’ Science Advisory Council (EASAC), som enligt L&M ger stöd för att minska bioenergianvändningen, tillför inget nytt. Forskargruppen som tog fram EASAC-rapporten var smalt sammansatt.

Vi håller givetvis med EASAC och L&M om att bioenergins klimatpåverkan ska utvärderas med lämpliga vetenskapliga metoder och att andra klimatpåverkande faktorer än koldioxid ska beaktas. Ett stort antal sådana utvärderingar har också gjorts, vilka visar att klimateffekten av bioenergianvändning varierar stort beroende på hur bioenergisystemen utformas och var i världen de etableras. De visar också att svenskt skogsbruk och skoglig bioenergi inte är ett klimatproblem.

L&M hänvisar till utsläpp av växthusgaser de första 10–15 åren efter en avverkning och påstår att skogliga bioenergisystem är förknippade med en ”koldioxidskuld” som kan ha en mycket lång “återbetalningstid”. Men skogens roll i klimatarbetet kan inte värderas utifrån snäva betraktelser av kolflöden inom enskilda skogsbestånd. En liten del av landskapet består av hyggen som avger koldioxid men huvuddelen består av växande skog som binder kol (i Sverige avverkas varje år cirka 1 procent av den produktiva skogsmarksarealen). Avgörande för skogens roll i klimatarbetet är hur den totala skogstillväxten och avverkningen i Sverige utvecklas över tid, samt hur användningen av skoglig biomassa kan minska växthusgasutsläppen. För att nå klimatmålen som etablerades i Paris behövs en mycket snabb omställning till förnybara energi- och materialsystem, där skogens bidrag är viktigt.

Sedan 1970-talet har Sverige gått från ett kraftigt oljeberoende till att använda bioenergi inom främst industrin och för byggnadsuppvärmning, ofta genom samproduktion av fjärrvärme och el. Skogliga biodrivmedel har etablerats som alternativ till fossilbränslen i transportsektorn. I dag används ungefär hälften av den avverkade skogsbiomassan för energiändamål, huvudsakligen genom utnyttjande av restprodukter inom skogsindustrin och avverkningsrester.

Det svenska skogsförrådet har vuxit då man övergått från kontinuitetsskogsbruk till trakthyggesbruk. Skogsförrådet är i dag ungefär dubbelt så stort som för hundra år sedan och alltjämt ökande. Den skogliga tillväxten – och därmed kolinbindningen – har ökat samtidigt som uttagen har ökat, vilket L&M förbiser när de varnar för att ökad avverkning för substitution av fossilbränslen per automatik skulle få katastrofal effekt för klimatet pga drastiskt minskande kolinbindning.

Bioenergi, sol, vind och andra alternativ har komplementära roller i att tillgodose energiefterfrågan så att klimatmålen gynnas. Användning av bioenergi från skogen är central för att minska Sveriges klimatpåverkan. Skogsindustrin producerar också långlivade produkter, inte minst virke som kan ersätta stål och betong och bidra till minskade växthusgasutsläpp inom byggsektorn. Med ökade virkesflöden följer också ökade restflöden som kan användas för att producera biobränslen och andra biobaserade produkter såsom textiler och gröna kemikalier.

Det går att upprätthålla en fortsatt hög kolinbindning samtidigt som uttagen ökar och möjligheten att klara andra miljömål dessutom förbättras. Grunden för det är en helhetssyn och en politik baserad på vetenskap.

DN Debatt. 12 september 2017

Debattartikel

Anders Lindroth, professor em i naturgeografi och Christina Moberg, professor i organisk kemi:
”Kalhyggesbruk ger stora utsläpp av växthusgaser”

Repliker

Mårten Larsson, Skogsindustrierna och Göran Örlander, Södra:
”Den svenska skogen växer inte i ett grustag”

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet och Hanna Stenegren, tankesmedjan Fores:
”Glömmer problemen med fossila drivmedel”

18 forskare vid Chalmers, KTH, Linnéuniversitet, Lunds universitet och SLU:
”Skoglig bioenergi central i klimatarbetet”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.