Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Söka kunskap viktigare än samverkan”

REPLIK. Regeringens forskningsproposition (DN Debatt 28/11) innehåller goda ansatser till satsningar på långsiktig och fri forskning. Tyvärr stannar det vid intentioner och i stället riskerar Sverige att tappa som forskningsnation, skriver Sveriges unga akademi.

Forskningspropositionen har ett oroväckande fokus på strategiskt riktade satsningar för att möta samhällets behov, vilket brukar leda till kortsiktighet och ökad styrning av forskningen. Regeringen blundar för att riktade satsningar mot dagens utmaningar inte skulle kunna genomföras utan kunskap framtagen av gårdagens fria grundforskning. Sveriges unga akademi vill lyfta fram fem problem med propositionen samt lämpliga lösningar till dessa.

1. Basanslagen till lärosätena är för låga. Ökningen av basanslag är för liten för att kunna infria det som efterfrågas. Vi har länge drivit frågan om ett nationellt karriärsystem och vi uppskattar att detta prioriteras, men är oroliga för att basanslaget som ska täcka satsningen är otillräckligt eftersom det även bl.a. ska öka jämställdheten, finansiera infrastruktur och ökad forskningstid per anställd. Basanslagen måste fördelas enligt en kvalitetsdrivande modell där regionala hänsyn är oväsentliga. Vi välkomnar utredningen om resursfördelning, men viktigt att både unga och etablerade forskare är delaktiga i processen.

2. De fria projektbidragen lyfts inte tillräckligt. Regeringen framhåller vikten av fri forskning, men stärker istället strategiska innovationsområden via Vinnova, som ofta kräver medfinansiering från lärosätena och därmed intecknar basanslagen ytterligare. Istället önskar vi mer medel till Vetenskapsrådet, som stödjer alla vetenskapliga discipliner och har ett utvärderingssystem med hög legitimitet. Vi föreslår att den del av vinsten inom Akademiska hus som idag används för att berika statskassan i huvudsak ska användas till att bekosta ökade fria projektbidrag fördelade av Vetenskapsrådet.

3. Sökandet efter ny kunskap, inte samverkan, bör vara forskningens ledstjärna. Vi är oroade över hur samverkan ses som ett mål för forskningen och att ekonomiska incitament ska utformas för samverkan. Regeringens önskan om att “Utbildning, forskning och innovation ska stå i människornas tjänst för ett hållbart, solidariskt, jämlikt och jämställt samhälle” andas en osund tro om att kunskap och lösningar på samhällsproblem är beställningsvaror. Propositionens fokus på ökad strategisk styrning riskerar att stänga dörren för framtida innovationer och leda till kortsiktig problemlösning. Vi vill stärka den akademiska friheten att söka efter ny kunskap genom att ge stabila villkor åt lärosätena med reellt förstärkta basanslag.

4. Åtgärderna för jämställdhet är få och kraftlösa. I propositionen föreslås framför allt att man ska satsa på en jämn könsfördelning vid tillsättning av nya professorer. På lång sikt ger detta effekt, men det innebär att dagens skillnad kommer att bestå länge. Enkla åtgärder vore att införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag och att avskaffa strategiska satsningar som har visat sig motverka jämställdhet.

5. Åtgärderna för ökad mobilitet är otillräckliga. Regeringens lösning på mobilitet är tyvärr inte nog. Nationell, internationell, disciplinmässig och sektoriell mobilitet måste belönas både för forskaren och för lärosätena. Detta kan göras t.ex. genom att ge ekonomiska incitament för rekrytering av externa forskare. För att öka internationellt utbyte vill vi också att medel viks för utländska forskares vistelser i Sverige på postdoc-nivå, samt för erfarna svenska forskare att utföra sabbatical vid utländskt lärosäte.

Förutsättningen att en idé ska kunna slå rot och växa till kunskap är ett bördigt forskningslandskap. I en observation om vetenskapens natur skrev Louis Pasteur att ”tillfället gynnar den som är förberedd”. Sveriges unga akademi tror på att idédriven grundforskning trivs bäst under långsiktiga förhållanden, akademisk frihet, och tydliga spelregler; ett sådant forskningslandskap skulle göra Sverige till en utomordentligt väl förberedd forskningsnation.

DN Debatt. 28 november 2016

Debattartikel

Helene Hellmark Knutsson (S):
”Höjda basanslag ska öka kvaliteten i forskningen”

Repliker

Forskarna Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman:
”Naiva föreställningar om samverkan”

Professorerna Mats Benner och Sverker Sörlin:
”Studenterna nedprioriteras i forskningspropositionen”

Sveriges unga akademi:
”Söka kunskap viktigare än samverkan”

Göran Arrius, ordförande Saco:
”Ingen reell höjning av basanslagen”

Slutreplik från Helene Hellmark Knutsson (S):
”Vi vill se över resurstilldelningen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.