Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Svenska producenter diskrimineras med förbudet”

REPLIK DN Debatt 30/8. Artikelförfattarnas argumentet att en gårdsförsäljning skulle diskriminera utländska producenter är missvisande. Det är vi svenska producenter som är diskriminerade, eftersom vi är det enda EU-land som inte tillåter gårdsförsäljning, skriver företrädare för svenska producenter av alkoholhaltiga drycker.

Vi som arbetar med att producera alkoholhaltiga drycker på den svenska landsbygden och mindre orter är vana vid att jobba i motvind. Stödet kommer från våra kunder som upptäckt vilka fina produkter som vi faktiskt kan framställa här i landet. Från i stort sett ingenting har det på några decennier växt fram över tvåhundra mindre bryggerier, närmare femtio vingårdar och nästan lika många destillerier. Knappast någon åtgärd skulle vara mer betydelsefull för vår fortsatta tillväxt än om Sverige, som sista land inom EU, skulle tillåta gårdsförsäljning.

Därför är det tråkigt att en rad politiker förminskar frågan i sin debattartikel och avfärdar vår bransch med att den skadar folkhälsan och äventyrar den svenska restriktiva alkoholpolitiken.

Det främsta argumentet för en svensk gårdsförsäljning är att den bidrar till en levande landsbygdsutveckling och entreprenörskap inom en ung och växande bransch med stark förankring på landsbygden. Om Barbro Westerholm (L) och de andra företrädarna i artikeln kommer på besök till några av våra gårdar, brännerier eller bryggerier kan de med egna ögon se vilken utveckling som spirar. Argumentet att branschen bara skulle svara för något tiotal jobb är rent nonsens, det handlar om hundratals i dag och i förlängningen ännu fler med ökad turism och besöksverksamhet. Mat och dryck är en stor destinationsanledning internationellt. Vi välkomnar att man tittar närmare på vad svenska dryckesproducenter kan bidra med.

Vi kan visa att även nyanlända kan göra insatser med att beskära plantor eller förpacka flaskor, jobb som politikerna i andra sammanhang nästan desperat efterlyser. Ett växande antal turister kommer på besök, och ytterst få förstår varför de inte kan få köpa med sig ens en flaska hem som minne.

Sedan påstår Westerholm med flera att en gårdsförsäljning skulle hota och undergräva Systembolagets existens. Det tror vi är helt fel. Vi är också för Systembolaget och anser att det gör en viktig uppgift, och vill gärna fortsätta att sälja våra produkter där. Gårdsförsäljning är ett komplement i liten skala.

Hela den svenska småskaliga alkoholproduktionen kan bedömas motsvara cirka 1 procent av Systembolagets försäljning. Det går också att förena en gårdsförsäljning med medlemskap i EU och det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol. Tvärtemot vad artikelförfattarna påstår var detta den slutsats som en statlig utredning drog 2010 (SOU 2010:98), men dess förslag genomfördes tyvärr inte.

Det visar också vårt grannland Finland som har haft gårdsförsäljning av fruktviner i många år, samtidigt som de har ett detaljhandelsmonopol i form av Alko. Med den nya alkohollagen kommer gårdsförsäljningen i Finland att även utvidgas till så kallat hantverksöl från mindre bryggerier. Finland har fått ett förhandsbesked av EU-domstolen som ger dem grönt ljus för sin gårdsförsäljning (Mål nr C-198/14 ). Motsvarande måste rimligen även vara möjligt Sverige. Att den finska produktionen sker på nordligare breddgrader än som är vanligt i Sverige är sannerligen inget juridiskt bärande skäl!

Argumentet att en gårdsförsäljning skulle diskriminera utländska producenter är också missvisande. Tillverkarna av i stort sett alla varor som Systembolaget säljer på sina hyllor kan nyttja gårdsförsäljning i sina respektive hemländer. Det är vi svenska producenter som är diskriminerade, eftersom vi är det enda EU-land som inte tillåter gårdsförsäljning.

Att den restriktiva alkoholpolitiken skulle äventyras är också fel. Det är snarare tvärtom.

Vi framställer kvalitativa drycker till höga kostnader och därmed förhållandevis höga priser. Produkterna framställs inte i berusningssyfte utan anknyter till de svenska traditionerna på mat- och dryckesområdet med utmärkta råvaror och traditionsenliga metoder. Det rimmar mycket väl med parollen att dricka mindre men bättre.

Vi förstår inte att detta blivit en politiskt så infekterad fråga. Den utredning som rekommenderade en svensk gårdsförsäljning år 2010 kom fram till en gårdsförsäljning högst skulle innebära volymer motsvarande 3 cl sprit per vuxen svensk och år. Det är inte något grundskott mot vare sig alkoholpolitiken eller Systembolaget. Alkoholkonsumtionen är faktisk tre hundra gånger större, 9 liter per vuxen invånare. Återigen, en legal gårdsförsäljning skulle knappast motsvara ens 1 procent av Systembolagets årliga försäljning. Det skulle innebära att vi får bättre grepp om den alkohol som säljs i Sverige.

Möjliggör vi gårdsförsäljning så får Sverige en både modernare och bättre alkoholpolitik, som inte är landsbygdsfientlig. Och så får vår unga bransch nya förutsättningar att växa och skapa fler jobb!

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.