Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Sverige är inget gott exempel”

Bilden som Lorentz Tovatt ger av svenska utsläpp (DN Debatt 23/11) är felaktig, skriver sex forskare från Kungliga Tekniska högskolan.

Lorentz Tovatt, språkrör för Grön Ungdom, skriver i söndagens DN Debatt att det behövs en ny grön ekonomisk kritik. Detta eftersom det nu finns ”exempel på länder och regioner som lyckats separera [tillväxt och utsläpp av växthusgaser]”. Denna frikoppling (decoupling) förväntas ske genom en övergång till en mer tjänstebaserad konsumtion – vi ska köpa tjänster i stället för prylar. Även om vi i mångt och mycket ser relevansen i de tre teman som Tovatt lägger fram, är själva grunden för debattartikeln ytterst problematisk. Att Tovatt inte redovisar några källor för sina påståenden gör det svårt att exakt bemöta dessa. Vi kan därför bara gissa oss till var han hittar sina goda exempel.

Idén om Sverige som ett gott exempel på hur man kan frikoppla växthusgasutsläpp från tillväxt är dock stark. Den återfinns exempelvis i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Problemet med denna idé är att den bygger på en tvivelaktig sensmoral. De siffror som IPCC bygger sina slutsatser på inkluderar nämligen enbart den produktion som sker i ett land eller en region. Detta möjliggör att vi kan ”outsourca” miljöförstörande verksamhet till andra länder, varifrån vi sedan importerar de färdiga varorna. Växthusgasutsläpp och annan miljöpåverkan hamnar då på andra länders miljökonton. I artikeln pekar Tovatt på vikten av att se till konsumtionen. Därmed bygger han in en fundamental paradox i sin egen argumentationslinje. Sett till den svenska konsumtionen så har våra utsläpp inte minskat. Tvärtom. De ökar stadigt. Enligt Naturvårdsverket (Rapport 6483, 2012) ökade svenskarnas utsläpp av koldioxidekvavilenter med 9 procent mellan 2000 och 2008, sett till konsumtionen. Medan de inhemska utsläppen minskade med 13 procent, ökade utsläppen utomlands med 30 procent. Det goda exemplet finns inte.

Tovatt fortsätter därefter med att lyfta fram övergången till en tjänstebaserad konsumtion som lösning på hur man kan hålla tillväxten inom de planetära gränserna. De konsumtionskategorier som har störst klimatpåverkan i dag är resor, mat och boende (Naturvårdsverkets Rapport 5903, 2008). Ingen av dessa är dock rimliga att tjänstefiera i någon större utsträckning. Därmed inte sagt att tjänstefieringen av konsumtionen är irrelevant. Den har potential, absolut, men är endast en del av en mycket större omställning. Och för att dess potential ska kunna infrias krävs system som förhindrar negativa rekyleffekter (rebound effects). Konsumtionens miljöpåverkan beror på dess sammansättning och dess omfattning. För att ekonomin ska rymmas inom de planetära gränserna räcker det inte med att ändra konsumtionens sammansättning – vi måste också minska dess omfattning. Med ett globalt perspektiv blir det tydligt att det inte räcker att ställa om till förnybar energi, vi måste också minska vår energiianvändning.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.