Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Sverige ligger efter i evidensbaserat arbete”

SLUTREPLIK. Vetenskapsteoretikerna Morten Sager och Ingemar Bohlin visar i sin replik på vår artikel (DN Debatt 27/2) att de väsentligen har samma inställning till evidensbaserad vård som vi har. Sverige ligger många år efter jämförbara länder när det gäller evidensbaserat arbete, skriver läkare och sjuksköterskor.

Blivande läkare och sjuksköterskor får viss utbildning i vetenskapsteori och ST-läkare (läkare under specialistutbildning) får i många fall några veckors kurs i vetenskapsteori med bland annat biostatistik, studiedesign (inklusive sekundärforskning, det vill säga metaanalyser och andra systematiska översikter), epidemiologi, litteratursökning och forskningsetik. Mer kvalitativ metodik är önskvärd.

Problemet är, enligt Sager och Bohlin, att ”evidenskompetens generellt är alltför låg”. Men läkare och sjuksköterskor vid Åsele sjukstuga eller öronkliniken i Halmstad har händerna fulla av patientarbete och kan inte förväntas plöja Cochrane-översikter på 15-150 sidor med forest plots, funnel tests, bias-tabeller och konfidensintervall.

Vi har därför i Sverige ett oftast väl fungerande system där olika institutioner förser den svenska sjukvården med jordnära, kliniska riktlinjer, till exempel Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och olika specialistföreningar. För att producera dessa riktlinjer måste det inom landet finnas kliniska forskare som har kontakt med praktisk sjukvård, till exempel arbetar halvtid inom vården och halvtid med forskning, utveckling och utbildning. De kan tränga in i den krävande metodiken för metaanalyser, producera internationella systematiska översikter och delta i författandet av svenska kliniska riktlinjer.

Detta kallas internationellt för knowledge translation och i Sverige för universitetens tredje uppgift. Fältarbetarna ska förhoppningsvis inte se riktlinjerna som påbud från övermakten utan som ett stöd i vardagen. Därför bör de som arbetar heltid inom vården och helst också patienter vara med om att utforma riktlinjerna.

Sager och Bohlin gjorde en berömvärd insats när de för några år sedan startade en masterutbildning i evidensbasering vid Göteborgs universitet. Men vi behöver också ge raka budskap. Sekundärforskning är forskning – de två ledande, kliniska tidskrifterna i Europa (Lancet och BMJ) klassificerar systematiska översikter som forskning. Vetenskapsråden i exempelvis Norge, Storbritannien, USA och Australien stödjer Cochrane-översikter och annan sekundärforskning och ingenting i riksdagens instruktion hindrar svenska Vetenskapsrådet att göra samma sak.

Sverige ligger många år efter jämförbara länder när det gäller evidensbaserat arbete. SBU, VR, Mastersprogrammet i Göteborg och Cochrane Sweden kan tillsammans arbeta ikapp den internationella utvecklingen, till glädje för våra patienter.

DN Debatt. 27 februari 2017

Debattartikel

Läkare och sjuksköterskor:
”Höj kvaliteten på sjukvården med en satsning på Cochrane”

Repliker

Vetenskapsteoretikerna Morten Sager och Ingemar Bohlin:
”Dålig evidenskompentens i forskning och vårdpraktik”

Slutreplik från läkare och sjuksköterskor:
”Sverige ligger efter i evidensbaserat arbete” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.