Repliker

Ta tag i huvudproblemet – pensionssystemet levererar inte

Huruvida Miljöpartiet bör delta i Pensionsgruppen är inte vad ansvariga politiker bör lägga sin tid och kraft på, skriver Christina Rogestam, förbundsordförande SPF, Sveriges Pensionärsförbund.

Svenska pensionsnivåer är på väg mot EU-botten, pensionssystemet klarar knappt att betala ut rimliga pensioner och dess grundprinciper uppfylls inte. Detta är mycket allvarligt, och borde oroa alla partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Huruvida Miljöpartiet bör delta i Pensionsgruppen är inte vad ansvariga politiker bör lägga sin tid och kraft på. Det tillför inget konstruktivt i denna viktiga fråga. Tillsätt en heltäckande utvärdering av pensionssystemet istället!

Visst är pensionssystemet stabilt, för staten, men inte för oss som ska leva på pensionerna. Pensionssystemet garanterar inte ekonomisk trygghet för vare sig dagens eller framtidens pensionärer. Antalet pensionärer ökar för varje år, samtidigt som antalet arbetsföra – de som betalar in avgifterna till pensionssystemet – blir färre. Färre ska alltså försörja fler, med en intakt nivå på pensionsavgifterna blir det lägre pensioner för nuvarande och kommande generationer pensionärer.

Det är något som inte stämmer när Sverige har Europas kanske starkaste ekonomi, EUs högsta sysselsättningsgrad, vi jobbar flest antal år och vi går i pension sent – men har lägre pensionsnivåer än i jämförbara länder. År 2050 kommer endast fyra länder i hela EU att ha lägre pensionsnivåer än i Sverige, enligt EU-kommissionens siffror på pension som andel av slutlön. Detta är vad som borde oroa politikerna, och vad de bör ta tag i omgående.

Flera av pensionssystemets grundprinciper uppfylls inte. Principen om att pensionerna ska följa löneutvecklingen infrias inte: en hundralapp i pension år 2009 är i dag värd endast 97 kronor, samma hundralapp i lön är i dag värd 117 kronor. En annan princip är kopplingen mellan arbete och pension. Men en pensionär som jobbat stora delar av livet kan i dag ha en nettopension som är bara några hundralappar högre än en garantipensionär med fullt bostadstillägg. Slutligen sades att bromsen skulle slå till endast i exceptionella situationer, men varken extrem arbetslöshet, låg nativitet eller hög utvandring har inträffat. Ändå har bromsen slagit till tre gånger och sänkt pensionerna. Först år 2017 uppnås den pensionsnivå vi borde haft år 2010 då bromsen slog till första gången. Och sannolikt inträffar en ny balanseringsperiod redan år 2019.

Huvudproblemet är alltså att pensionssystemet inte uppfyller det som lovades. Vi seniorer ska kunna leva på våra pensioner och ha en trygg privatekonomi - det borde vara pensionssystemets primära syfte, och minst lika viktigt som stabilitet för staten. Pensionssystemets underfinansiering måste lösas för att inte pensionerna ska urholkas än mer: nivån på pensionsavgifterna, premiepensionssystemet och de pensionsavgifter ovanför intjänandetaket som idag går som skatt till staten måste upp till diskussion.

I stället för att tvista om vilka partier som ska ingå i Pensionsgruppen bör politikerna lägga sin kraft på att tillsätta en heltäckande utvärdering om pensionssystemet – med målet att det ska leverera det som utlovades vid pensionsreformen.