Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”TTIP inte i första hand ett frihandelsavtal”

Flera av replikerna på vår debattartikel argumenterar generellt för det goda i frihandel. Men avtalet handlar snarare om ett långtgående regelsamarbete. Och den aspekten måste debatteras, skriver företrädare för tankesmedjorna Katalys och Cogito.

Replikerna på vår debattartikel om TTIP-avtalet visar att ämnet engagerar. Det är bra. Samtidigt belyser innehållet i replikerna behovet av vår rapport. Det är hög tid att diskussionen rör sig från önsketänkande och generella omdömen om frihandel till en faktabaserad debatt om avtalets potentiella fördelar och nackdelar.

IF Metall tar en, ur fackligt perspektiv, extraordinär position som det till synes mest positiva fackliga förbundet till avtalet i Europa. Detta trots att en rapport från EU-parlamentets utredningsenhet, som släpptes tidigare i år, konstaterar att den europeiska metallsektorn är troliga förlorare av ett avtal. Varför IF Metall tar denna position är för oss en gåta, för av repliken att döma tycks förbundets ställningstagande inte baseras på avtalets innehåll i sig utan en mer allmän utgångspunkt om att frihandel är bra. Vi bestrider inte den utgångspunkten, men en av de aspekter som vår rapport belyser är att TTIP i första hand inte är ett frihandelsavtal. Avtalet handlar snarare om långtgående regelsamarbete och förtjänar således att lyftas bortom en diskussion om frihandel till att beröra avtalets innehåll i sig.

Teknikföretagen och IKEM väljer i sin replik att, i likhet med IF Metall, i generella termer tala om frihandelns förtjänster. Det är just en sådan diskussion vi behöver röra oss bortom. Att skyddsnivån skulle höjas som en effekt av TTIP går förstås inte att helt utesluta, men en sådan utveckling är mycket osannolik och bygger snarare på önsketänkande än fakta. Det hade varit intressant att ta del av vilket eventuellt underlag debattörerna baserar denna bedömning på. I den omfattande litteraturgenomgång vi gjort inom ramen för vår rapport ser vi inget som tyder på att detta är en trolig utveckling. Teknikföretagen och IKEM lyfter även fram en studie från Kommerskollegium som, i studiens mest optimistiska scenario, förutspår en BNP-tillväxt för Sverige på motsvarande 7,5 miljarder kronor år 2027. Summan motsvarar inte ens hälften av vad Skatteverket betalade ut i ROT-avdrag förra året. Vår rapport visar även hur denna form av beräkningar präglas av en mängd osäkerheter. Några entydiga belägg för att avtalet skulle vara en vitamininjektion till EU:s och USA:s ekonomier existerar inte.

Magnus Nilsson menar i sin replik att avtalstexten tydligt kommer att säkerställa parternas rätt att lagstifta kring exempelvis miljö och folkhälsa. Tyvärr finns det inga bevis för detta i nuläget. Över ett hundra europeiska forskare i internationell rätt har påpekat att EU-kommissionen misslyckats med att säkerställa rätten att reglera i det nyligen färdigförhandlade avtalet med Kanada, CETA. Flera oberoende studier som vi går igenom i vår rapport delar vår övergripande bedömning; riskerna med att inkludera ISDS i avtalet är betydande. Fördelarna är få.

Vår rapport finns nu tillgänglig för alla på Cogitos respektive Katalys hemsida att läsa. Det är vår förhoppning att en bred offentlig debatt nu tar vid. Det här avtalet är nämligen, sin tekniska natur till trots, i allra största grad en politisk fråga, och förtjänar inget mindre än en omfattande och initierad debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.