Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Underskattar utlandsföddas sysselsättning”

REPLIK. När Assar Lindbeck och Mats Persson ska illustrera integrationen av immigranter på svensk arbetsmarknad väljer de att visa ett diagram med data ur Rams, SCB:s databas för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Men alla sakkunniga vet att dessa data underskattar utrikesföddas sysselsättning, skriver författaren Anders Nilsson.

SCB sätter varningstext i kursiv på Rams statistik: ”Det händer att personer som utvandrat från Sverige inte anmält sin flytt till Skatteverket. Det innebär att förvärvsfrekvensen underskattas eftersom de räknas in i folkmängden men inte haft förvärvsarbete i Sverige.”

Om man jämför Rams med den källa som ligger till grund för Sveriges rapportering till Eurostat och OECD – SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) - så framgår vidden av mätningsfelet. För november 2014 visar Rams en sysselsättningsgrad för utrikesfödda om 58,6 procent, medan AKU anger 66,7 procent.

Skillnaden är att AKU enbart mäter bland utrikesfödda som finns i riket, medan Rams späder ut sysselsättningen med personer som avflyttat utan att anmäla det.

Assar Lindbeck och Mats Persson hänvisar också till det så kallade sysselsättningsgapet, det vill säga skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes- och utrikesfödda. Denna skillnad är större i Sverige än i jämförbara länder. Men det beror inte på, som L&P påstår, ”att vårt land har hanterat integrationen sämre än de flesta länder” utan på att vi tillsammans med Island, Norge och Schweiz är bäst på sysselsättning av inrikesfödda i världen.

Det är märkligt att debattörer med en agenda har lyckats sätta bilden av svensk arbetsmarknad som ett särskilt svårt problemområde, när sysselsättningsgraden här med hästlängder slår länder med de ”strukturer” (lägre ingångslöner, sämre anställningstrygghet) som agendan i fråga innehåller. Vi ligger högst i EU när det gäller arbetade timmar i befolkningen i yrkesaktiv ålder, immigranter inräknade.

Att konstatera detta innebär inte att förneka att det stora inflödet av asylsökande under år 2015 är en stor utmaning. Det innebär inte heller att förneka att även om nära sju av tio immigranter kommer i arbete i Sverige så tar det alldeles för lång tid.

I vår bok ”Flyktingkrisen och den svenska modellen” visar Örjan Nyström och jag att vägen till arbete för de flesta invandrare går genom informella nätverk i immigrantsamhället. Myndigheternas insatser tycks mer stänga in i ”etableringsprogram” med svagt arbetsmarknadsfokus än främja inträde i arbetslivet.

Svensk arbetsmarknad präglas allt mer av bristyrken med måttliga utbildningskrav: plåtslagare, bagare, maskinoperatörer, undersköterskor, för att nämna några exempel. Befolkningsutvecklingen talar för att dessa brister kommer att bestå i ett medellångt perspektiv.

Det är dags att sluta svartmåla och mystifiera integration till något kulturellt svårförståeligt och undanglidande. Det är att utnyttja immigranter som kanonmat för en ideologiskt bestämd agenda för arbetsmarknaden. Satsar vi på praktiska arbetsmarknadsutbildningar riktade mot bristyrken så ska vi nog klara skivan – och på kuppen klara våra välfärds- och pensionssystem med ett behövligt inflöde av arbetskraft i en åldrande befolkning.

DN Debatt. 2 april 2017

Debattartikel

Assar Lindbeck och Mats Persson, professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet:
”Missvisande att hävda att integrationen blivit bättre”

Repliker

Anders Nilsson, författare till boken "Flyktingkrisen och den svenska modellen":
”Underskattar utlandsföddas sysselsättning”

Forskarna Håkan Håkansson och Alexandra Waluszewski:
”Nationalekonomerna blandar äpplen med päron”

Slutreplik från Assar Lindbeck och Mats Persson:
”Risk att integrationen blir ännu sämre” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.