Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Undersökningen ger en skev bild”

REPLIK. En kartläggning av andelen personer med utländsk bakgrund i de politiska ungdomsförbundens styrelser eller i kommunala nämnder skulle ge en mer rättvisande bild, skriver statsvetaren Per Kågeson.

Michael Karlsson och Nujin Tasci redovisar på DN Debatt (31/12) siffror över kvinnlig representation inom den svenska statens maktelit samt motsvarande andelar för svenskar med utländsk bakgrund. Den internationellt sett mycket höga kvinnliga representationen är glädjande. Men de båda statsvetarna borde ha insett att de ger en skev bild när de hävdar att personer med utländsk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i den svenska makteliten.

Karlsson och Tasci missar att andelen av befolkningen med utländsk bakgrund ökat mycket snabbt under senare år. De uppger korrekt att andelen var 22,2 procent 2015 men berättar inte att den bara uppgick till 15 procent 2002 och var betydligt lägre än så tio år tidigare (SCB uppger inga siffror äldre än 2002 så jag vet inte exakt).

Det innebär att en stor del av befolkningen med utländsk bakgrund befunnit sig i landet under mindre än de 15-30 år som kan krävas för att man ska nå de högsta posterna i samhället. Därtill kommer att alla inte är svenska medborgare och därför inte kan kandidera till riksdag och regering. Tror Karlsson och Tasci att svenskar som flyttar till öppna och demokratiska länder i någon annan världsdel, till exempel Sydkorea eller Chile, skulle ha utsikt att bli statsråd, domare i de högsta domstolarna eller generaldirektörer inom 5-10 år efter ankomsten? Domarbanan är lång och kräver att man har kunskaper i svensk juridik och har hunnit ta många steg i karriären. De högsta posterna når man efter fyllda femtio. Utan goda kunskaper i svenska når man knappast toppositionerna inom Sveriges Radio och Sveriges Television. Tror Karlsson och Tasci att de själva skulle kunnat besätta motsvarande poster i Sydkorea eller ens i Tyskland efter några år i landet?

Mot den faktiska bakgrunden tycker jag att 11 procent riksdagsledamöter med utländsk bakgrund är en hög och glädjande siffra. Jag undrar om Karlsson och Tasci kan hitta något annat land med högre representation i förhållande till andelen med utländsk bakgrund?

Om man vill få en mera rättvisande bild av hur väl personer med utländsk bakgrund är representerade i olika svenska organisationer och institutioner vore det mera intressant att kartlägga andelen i de politiska ungdomsförbundens styrelser eller i kommunala nämnder. Sådana positioner kan man nå betydligt snabbare än de poster som Karlsson och Tasci valt att studera. Men även i det fallet är det rimligt att jämföra den nuvarande representationen med andelen med utländsk bakgrund för cirka 10 år sedan.

DN Debatt. 31 december 2016

Debattartikeln
Statsvetarna Michael Karlsson och Nujin Tasci:
”Få personer med utländsk bakgrund i makteliten”

Repliker

Per Kågeson:
”Undersökningen ger en skev bild”

Kjell Magnusson, docent, f d lektor i internationell migration och etniska relationer, Uppsala universitet:
”Vi ser social mobilitet snarare än strukturell rasism”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.