Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Repliker

”Utsläppshandeln inte hela förklaringen till minskningen”

Det är glädjande att miljö- och energiministrarna tillsammans med två av våra europaparlamentariker skriver (DN Debatt 5/1) att EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS) måste reformeras, skriver Filip Johnsson, Chalmers.

EU-ETS är ett unikt och viktigt styrsystem med ett brett politisk stöd inom EU. Men en betydande del av de hittills uppnådda minskningarna av växthusgasutsläppen inom EU är inte ett resultat av EU-ETS utan har skett på grund av avmattning i ekonomin, subventioner av förnybar elproduktion samt minskade utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid inom jordbruket, industrin och avfallshanteringen.

Även Sverige står inför stora utmaningar då en betydande del av våra utsläpp som omfattas av EU-ETS kommer från svensk basindustri (till exempel järn och stål och cement). Denna industri samt länder som Polen använder stora mängder kol där det av såväl tekniska (svensk basindustri) som politiska skäl (Polen) kommer bli mycket svårt att fram till år 2050 göra systemen fossilfria. En mycket stor brist i det nuvarande EU-ETS systemet är att det – precis som artikelförfattarna anger - inte ger några långsiktiga incitament för investeringar i tekniker och åtgärder som ger kraftfulla minskningar i utsläpp.

Artikelförfattarna skriver att ETS-fonder för att stötta en omställning i östra EU ”behöver tydligare riktlinjer för att stödja förnybar energi och energieffektivisering för att undvika inlåsning i fossila energislag”.

Men skall östra Europas länder lyckas att minska sina utsläpp så är troligtvis så kallad CCS-teknik en förutsättning. CCS tillåter fortsatt användning av kol där den vid förbränningen bildade koldioxiden avskiljs och lagras i djupt liggande geologiska formationer. Vid en tillräckligt hög kostnad för att släppa ut koldioxid blir då valet att antingen lämna kvar kolet i marken som outnyttjad resurs eller tillämpa CCS-tekniken. Den därmed ökade kostnaden för att använda kol, kommer då förhoppningsvis leda till minskad användning av kol, men samtidigt inte helt omöjliggöra användning av kol.

Detta underlättar för länder med stora koltillgångar att kunna möta kraftfulla utsläppsminskningar samtidigt som inhemska (kol)resurser kan utnyttjas. Världen är därför i mycket stort behov av att CCS-tekniken utvecklas och det är bråttom. Här kan såväl EU som Sverige ta ledningen och skapa exportmöjligheter av teknik och kunnande, inte minst till länder i Asien med sina enorma tillgångar av kol.

Man får därför innerligt hoppas att när artikelförfattarna skriver att Socialdemokraterna och Miljöpartiet intar en offensiv position i Ministerrådet när nya regler för EU-ETS förhandlas fram, så inkluderar detta en svensk ödmjukhet inför de olika förutsättningar som råder i de olika medlemsstaterna för hur nödvändiga utsläppsminskningar kan uppnås. I detta avseende kan det alltså konstateras att de utmaningar som till exempel Polen står inför – med sitt stora kolberoende för hela dess energisektor – liknar det som svensk basindustri står inför. Organisationen Sandbag som artikelförfattarna refererar till, är mycket tydliga med att CCS är en förutsättning för att Polen skall kunna klara sina utsläppsminskningar.

En pragmatisk och ödmjuk hållning i förhandlingar om reformering av EU-ETS bör vara en förutsättning om EU skall lyckas omforma EU-ETS så att detta verktyg verkligen resulterar i investeringar i åtgärder som kraftigt minskar utsläppen. Fokus måste vara på att få kraft och långsiktighet i EU-ETS samt att inte begränsa vilka tekniker som skall stödjas i form av eventuellt extrastöd. Ett effektivt styrsystem stödjer de tekniker och åtgärder som ger mest klimatnytta givet lokala förutsättningar.

DN Debatt. 5 januari 2016

Debattartikel
Åsa Romson (MP), Ibrahim Baylan (S), Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP):
”Så vill vi reformera EU:s utsläppshandel” 

Repliker
Christofer Fjellner (M), europaparlamentariker:
”Höga kostnader för klimatpolitiken inget självändamål”
Filip Johnsson, professor i Uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola:
”Utsläppshandeln inte hela förklaringen till minskningen” 
Slutreplik från Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP):
”Missledande om utsläppsminskningar”  

Läs fler artiklar på DN Debatt