Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Vad hade USA gjort om grannar gått i pakt med Ryssland?”

Sten Tolgfors och Mike Winnerstig skriver att Ryssland uppträder aggressivt och att det är av central betydelse av Sverige samverkar närmare med Nato än någonsin tidigare. Men flera experter menar att det snarare är USA och dess allierade som bär huvudansvaret för den senaste krisen. Ryssland uppfattar Natos expansion som ett reellt hot, skriver Leif Elinder.

Vad skulle USA ha gjort om Mexiko, Kuba, Honduras och Kanada beslutade sig för att ingå en försvarspakt med Ryssland? Vad skulle USA ha gjort om Ryssland – jämför med USA –spenderade tio gånger mer på militär rustning samt upprättade antimissilförband längs den amerikanska gränsen? Skulle Sten Tolgfors i det läget ha försvarat ”grannländers rätt att välja sin egen säkerhetspolitiska framtid” (Se DN Debatt 19/10 av Sten Tolgfors och Mike Winnerstig)?

När Nikita Chrusjtjov 1962 planerade att placera kärnvapenmissiler på Kuba svarade president Kennedy med att detta hot skulle kunna mötas med kärnvapen. Västs mediabild beskriver annekteringen av Krim som ett bevis på Rysslands ambition att vilja expandera västerut. Men flera experter på amerikansk utrikespolitik bedömer att denna mediabild är felaktig. De menar att det snarare är USA och dess allierade som bär det huvudsakliga ansvaret för krisen – dels genom att uppmuntra den olagliga statskuppen i Ukraina, dels genom att uppmuntra landets framtida anslutning till Nato. Jack Matlock, USA:s  Moskvaambassadör 1987–1991, framför i den oberoende nyhetskanalen Democracy Now (20/2 2014) uppfattningen att Putins handlingar är ett svar på Natos expansion, ett svar på de tidigare bombningarna av Serbien (1999) och ett svar på den fortsatta inringningen av Ryssland.

När Michail Gorbatjov i maj 1990 gick med på en tysk återförening och ett tyskt Natomedlemskap gavs löftet att man inte skulle utnyttja Sovjetunionens fall och expandera Nato österut. Det löftet har USA inte hållit. Sedan Sovjetunionens fall har antalet Natoländer runt Ryssland mer än fördubblats. Totalt ingår 28 medlemsstater i försvarsalliansen, varav 22 är medlemmar i EU. Albanien och Kroatien anslöt sig senast till Nato 2009 – och fler länder ser nu ut att stå på tur.

Nato spenderar tio gånger mer än Ryssland på militära utgifter, och USA har cirka 700 militärbaser utplacerade andra länder. I boken ”Superpower Illusions” skriver Matlock att Natos expansion bestäms mer av inrikespolitiska överväganden i USA än av militärstrategiska reflektioner. Men Ryssland uppfattar Natos expansion som ett reellt hot.

Tolgfors skriver att USA behandlat Ryssland väl, att Ryssland uppträder aggressivt och att det är ”av central betydelse för Sverige … att ”med brett parlamentariskt stöd samverka närmare med Nato än någonsin”.  ”Av särskild vikt för Sverige är att upprätthålla det goda transatlantiska samarbetet med USA” (underförstått Nato). ”Utan den förbindelsen saknar Europa verktyg för att hantera de hot som Europa nu står inför.”

I en intervju den 10/10 säger Hans Blix, före detta utrikesminister (FP), att Ryssland uppfattar väst som provokativt och att det ”är farligt när man har kärnvapenstater på båda sidor. Det lärde man sig vid Kubakrisen”.

Mot denna bakgrund påminner Sten Tolgfors analys beträffande krisen i Ukraina om huvudpersonen i Stanley Kubricks film ”Dr Strangelove”, en befängd general som åter söker blåsa liv i 1960-talets kalla krig.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.