Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Varför välja mellan pest och kolera?”

De förnybara energislagen är både billigare än kärnkraft, går snabbare att bygga och har potential att skapa en långsiktigt hållbar lösning på klimatkrisen, skriver Naturskyddsföreningen i svar till James Hansen (22/5).

James Hansen är väl insatt i klimatmodeller men tycks inte ha förstått kärnkraftens samhällskostnad. Han hävdar i sin artikel (DN 22/5) att kärnkraften ”straffbeskattas”, men kärnkraften, tvärtom, är subventionerad. Principen om att förorenaren ska betala borde gälla alla produktionsslag, och inte bara för klimatutsläpp utan alla en verksamhets miljö- och samhällskostnader. Kärnkraften är förenad med allvariga olycksrisker som kan leda till förödande miljökonsekvenser. Varken samhällskostnaderna för dessa eller avfallshanteringen är finansierade.

Skulle en större kärnkraftsolycka inträffa i Sverige i dag finns inga möjligheter för kärnkraftsindustrin att täcka samhällets kostnader. Sverige har visserligen en ny lag (som ej trätt i kraft) om att reaktorägarna ska vara obegränsat ansvariga vid reaktorolyckor, men kravet på finansiering är knappt 12 miljarder kronor. Som jämförelse beräknas Fukushimaolyckan kosta minst 1 500 miljarder kronor. I Frankrike har strålskyddsmyndigheten beräknat att en olycka skulle kunna kosta 4 000 miljarder kronor. 12 miljarder förslår inte långt i det perspektivet. Inget enda försäkringsbolag kan betala för atomolyckor. I praktiken är det staten och skattebetalarna som får stå för större delen av notan vid en olycka. Såväl i Japan som i Sverige.

I dag betalar kärnkraftsindustrin 4 öre per kWh i avgift till kärnavfallsfonden. Avgiften ska finansiera både slutförvar och rivning av den befintliga kärnkraften. Många experter tror att kostnaderna kan komma att öka, bland annat mot bakgrund av faktiska rivningskostnader för olika anläggningar i andra delar av världen. Avgiften borde i själva verket vara mer än dubbelt så hög som i dag, 10 öre per kilowattimme. Det finns dessutom stora osäkerheter i dessa beräkningar och många experter tror att kostnaderna kan komma att öka ytterligare. Ingen har ännu byggt ett fungerande slutförvar och det är svårt att uppskatta vad slutnotan för ett sådant projekt kan gå på.

Effektskatten på kärnkraft motsvarar i dag 6-7 öre per kWh. Den höjning som nu föreslagits, och som upprör Hansen, är ungefär 1 öre per kWh. Sammantaget kommer dessa avgifter inte att täcka kärnkraftens verkliga och potentiella kostnader. ”Straffskatt” är därför inte en korrekt beskrivning.

Vi håller med Hansen om att klimatkrisen är överhängande men inte om att kärnkraften är en del av lösningen. Tvärtom riskerar en storskalig satsning på kärnkraft att bli en återvändsgränd som försenar den viktiga omställning till ett 100 procent förnybart energisystem som världen måste genomgå.

Varför välja mellan pest och kolera när vi kan undvika både fossil energi och kärnkraft? De förnybara energislagen är både billigare än kärnkraft, går snabbare att bygga och har potential att skapa en långsiktigt hållbar lösning på klimatkrisen istället för en riskfylld parentes.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.