Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Vi ser social mobilitet snarare än strukturell rasism”

REPLIK. Invandrare och deras barn kommer i allt högre grad att ha arbeten som varit reserverade för en svensk övre medelklass. Utvecklingen är knappast exempel på ”strukturell rasism”, utan snarare tecken på social mobilitet hos en invandrad arbetarklass, skriver Kjell Magnusson.

Statsvetarna Mikael Karlsson och Nujin Tasci redovisar på DN Debatt (31/12) en studie där de finner att personer med utländsk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i ”makteliten”, definierad som regering, riksdag, domstolsväsen, myndigheter och statliga media. Mot den bakgrunden ställer de frågan om inte resultatet bör ses som ett utslag av ”strukturell rasism”.

Artikelns avslutande ord visar hur lätt det är att bortse från grundläggande sociala processer. Mycket tyder på att det i Sverige pågår en genomgripande samhällsförändring där personer med utländsk bakgrund kommer att öka markant i yrken som kräver akademisk utbildning.

Utgår vi från författarnas kriterium, det vill säga att personer med utrikes bakgrund bör vara representerade i olika sektorer enligt sin befolkningsandel – i dag en femtedel – visar det sig enligt SCB att studenter med invandrarbakgrund på naturvetenskapliga och medicinska utbildningar är långt fler än gruppens andel av befolkningen. Se exempelvis "Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13".

På samma sätt utgör doktorander av utländsk härkomst en fjärdedel av alla inhemska forskarstuderande. Med andra ord kommer invandrare och deras barn i allt högre grad att ha arbeten som varit reserverade för en svensk övre medelklass. Utvecklingen är knappast exempel på ”strukturell rasism”, utan snarare tecken på social mobilitet hos en invandrad arbetarklass. Samtidigt saknar flyktingar från vissa länder gymnasieutbildning och arbete, vilket endast visar att utrikes födda inte kan behandlas som en enhetlig kategori.

Att få riksdagsmän har utländsk bakgrund kan förklaras av invandrarnas sociala och åldersmässiga sammansättning, samt att de faktiskt inte utgjorde en femtedel av befolkningen när dagens riksdagsmän började sina karriärer i ungdomsförbunden. Det pågår en process och man kan inte förvänta att andelen invandrare – oavsett ålder eller andra karakteristika – är densamma i alla sammanhang. Borde vi övertala arbetarbarn med invandrarbakgrund att inte studera vidare?

Artikeln illustrerar ofrivilligt ett metodproblem i svensk invandringsforskning och därmed möjligheten att alls uttala sig om ”strukturell rasism”. Att använda personnamn för att avgöra utländsk bakgrund är omöjligt om man vill genomföra större och statistiskt tillförlitliga undersökningar om invandrares status. I Sverige saknas tyvärr data om etnicitet, språk och religion.

Det brukar hävdas att de skulle utgöra ett hot mot den personliga integriteten, något som i telefon- och dataavlyssningens tid knappast är övertygande. Uppgifter av det slaget är en förutsättning för seriösa analyser av hur jämlikhet eller integration påverkas av sociala och kulturella faktorer. Att enbart ha tillgång till ursprungsland räcker inte, vilket framgår av att ingen vet vilka som döljer sig bakom kategorierna ”bosnier”, ”irakier” eller ”jugoslaver”.

Ytterst är det en rättvisefråga. Vill vi värna rätten till språk och kultur, liksom ett offentligt samtal grundat på fakta, behöver vi veta hur många som tillhör en religion eller talar ett givet språk. Majoritetssamhällets eller berörda gruppers antaganden är av förklarliga skäl otillräckliga.

DN Debatt. 31 december 2016

Debattartikeln
Statsvetarna Michael Karlsson och Nujin Tasci:
”Få personer med utländsk bakgrund i makteliten”

Repliker

Per Kågeson:
”Undersökningen ger en skev bild”

Kjell Magnusson, docent, f d lektor i internationell migration och etniska relationer, Uppsala universitet:
”Vi ser social mobilitet snarare än strukturell rasism”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.