Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Viktigt att definiera vad värdefull forskning är”

REPLIK DN Debatt 10/11. Det är positivt att Mats Alvesson och Roland Paulsen lyfter vikten av att samhällsvetenskaplig forskning gör nytta. De lämnar dock frågan om vad som utgör samhällsnyttig forskning obesvarad. Vi anser att mer fokus på problem som är stora, lösbara och försummade skulle kunna öka möjligheterna för samhällsvetenskaplig forskning att göra nytta för samhället, skriver företrädare för Effektiv altruism.

Det bedrivs mycket värdefull samhällsvetenskaplig forskning vid svenska universitet och högskolor. Mats Alvesson och Roland Paulsen har dock troligen rätt i att det också sker en “överproduktion av forskningstexter med ringa samhällelig relevans eller värde”. Som åtgärd föreslår de att samhällsvetenskapliga institutioner ska utvärderas utifrån “ett kombinerat vetenskapligt och samhälleligt värde”. De lämnar dock osagt vad samhälleligt värde faktiskt är och vilka forskningsområden som bör betraktas som mest värdefulla.

Hur ska då forskningsfinansiärer och forskare som vill göra så mycket nytta som möjligt tänka? Inom effektiv altruism, en internationell rörelse som ämnar göra världen bättre så effektivt som möjligt, har man utvecklat ett ramverk för att besvara denna typ av frågor. Enligt detta ramverk går det att identifiera de problemområden där ytterligare forskning skulle göra mest nytta genom att undersöka i vilken grad de är:

  1. Stora eller viktiga. I bemärkelsen att framsteg inom dem gör stor skillnad för många.
  2. Lösbara. I den meningen att vi kan göra framsteg inom dem. Många problem är så pass svårlösta att vi först bör fokusera på andra problem.
  3. Försummade. Ju fler som redan forskar på ett problem, desto större chans att det kommer att lösas utan ytterligare forskning. Det är därför bra att hitta försummade problem där nyttan av ytterligare arbete är större.

Försummade tropiska sjukdomar är ett särskilt lovande forskningsområde i detta avseende. Detta samlingsbegrepp omfattar ett stort antal sjukdomar som drabbar fler än en miljard människor i låg- och medelinkomstländer. Problemet är alltså mycket stort. Ytterligare forskning kan leda till framsteg vad gäller exempelvis prevention och behandlingar. Som namnet antyder är dessa sjukdomar också kraftigt underprioriterade.

Ett annat nämnvärt exempel är forskning om existentiella risker, det vill säga möjliga framtida hot mot mänsklighetens existens. Sådana hot kan exempelvis komma från kärnvapen eller framtida teknologier såsom artificiell intelligens eller syntetiskt biologi. Dessa hot må vara osannolika, men deras potentiella effekt är så pass stor att de utgör enorma risker. Det finns därför många viktiga, lösbara och försummade policyfrågor om existentiella risker som kan adresseras med samhällsvetenskapliga metoder.

Vi skulle gärna se att forskare, och kanske framförallt forskningsfinansiärer, antar detta tankesätt i högre grad. Även med ramverket är det svårt att bedöma värdet av samhällsvetenskaplig forskning, särskilt grundforskning, men det skulle i många fall vara till hjälp för att identifiera de områden där ytterligare forskning kan göra mest nytta.

DN Debatt. 10 september 2017

Debattartikel

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, Lunds universitet och Roland Paulsen, docent i sociologi, Lunds universitet:
”Samhällsvetare bryr sig för litet om forskningens värde”

Repliker

Christer Fritzell, professor em i pedagogik:
”Grova generaliseringar och insinuanta vinklingar”

Gustaf Nelhans, fil dr i vetenskapsteori och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås:
”Lösningsförslagen har redan genomförts”

Företrädare för Effektiv altruism:
”Viktigt att definiera vad värdefull forskning är”

Mats Alvesson och Roland Paulsen:
”Bra samhällsvetenskap är kreativ och inopportun”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.