Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Vill akademin att företagen flyttar ut sin forskning?”

Några professorer argumenterar för att forskningspropositionen strider mot forskningens frihet (DN Debatt 18/2). De ser samverkan med näringslivet som något farligt. Vi ser propositionen som som ett viktigt steg för att stärka det svenska innovationssystemet och menar att den inte står i motsatsställning till forskningens frihet, skriver Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen.

På DN Debatt argumenterar några professorer för att regeringens forskningsproposition skulle strida mot forskningens frihet. Genom samverkan med näringslivet sägs forskningen styras mot det som är ekonomiskt lönsamt, så kallad produktutvecklingsverksamhet, vilket professorerna ser som något farligt.

I själva verket behöver Sverige i ännu högre grad utveckla en forsknings- och innovationsmodell som stärker svenska styrkeområden, vilket kräver samverkan mellan såväl näringsliv, forskningsinstitut som akademi. Detta gör Sverige mer attraktivt för företagens forskning och utveckling, och därmed också att detta, tillsammans med design och produktion, sker i Sverige.

Många länder satsar stort på att skapa konkurrenskraftiga miljöer för att främja tillväxten av nya och befintliga företag. Länder och regioner konkurrerar om att locka de mest kreativa individerna och kunskapsintensiva företagen. Innovationsmiljöer eller kluster där universitet, institut och näringsliv samverkar inom styrkeområden kring forskning, utbildning och innovation får allt större betydelse för att locka dessa kreativa individer och företag. Det behövs därför åtgärder för att Sverige ska kunna fortsätta hävda sig i en tilltagande global konkurrens.

Historiken är ingen garanti för konkurrenskraft i framtiden. Goda historiska placeringar i internationella innovationsrankingar är ingen garanti för konkurrenskraft i framtiden. Sverige har länge legat i topp i världen när det gäller näringslivets forsknings- och utvecklingsinvesteringar som andel av BNP, men positionen har försvagats sedan början av 2000-talet. Fram till millennieskiftet gjorde de multinationella företagen i princip alla sina forsknings- och utvecklingsinvesteringar i Europa eller USA, och till viss del i Japan. Sedan har förändringen gått snabbt och flera studier visar på ett dramatiskt skifte av att investeringarna istället sker i Kina, Indien, Singapore, Taiwan och Sydkorea. Sveriges ledande position som forskningsnation är sårbar.

Ett fåtal globala företag står för de stora forsknings- och utvecklingsinvesteringarna och idag växer företagens forskning och utveckling mer i andra länder än i Sverige. Samtidigt har tillväxtländer som Kina, Indien och Brasilien bytt strategi från lågkostnadsproduktion till kunskapsbaserad konkurrens. I dessa länder utexamineras miljontals ingenjörer varje år samtidigt som de offentliga forskningsinvesteringarna ökar. I dag har Kina gått om Europa när det gäller forskning som andel av BNP. Med snabbt växande inhemska marknader, produktion och forskning och utvecklingsmiljöer blir dessa länder alltmer attraktiva för forsknings- och utvecklingsinvesteringar.

Sverige behöver följa med omvärldens utveckling. Utmaningen för Sverige är att vara en fortsatt attraktiv nation för företag och företagande. När andra länder ökar sina satsningar på samverkansforskning behöver Sverige följa med, utveckla våra styrkor och vår förhållandevis lilla hemmamarknad. Med forskning och utvecklingsverksamhet som inriktar sig mot områden viktiga för näringslivet ökar möjligheterna för att även produktionen placeras här, vilket bidrar till arbetstillfällen och tillväxt.

Företagens omfattande forsknings- och utvecklingsinvesteringar och höga andel välutbildade medarbetare är en förutsättning för deras internationella framgångar. Deras verksamhet driver på hela det svenska näringslivets utveckling mot en alltmer avancerad kunskapsekonomi och bidrar därmed till en positiv samhällsutveckling.

Sveriges teknikföretag är idag i världsklass och de är beroende av såväl forskning och utbildning som innovation för att vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Teknikföretag är världsledande tillverkare av avancerade produkter, tjänster och system tack vare en stark innovationsförmåga och tillgång till forskning och utbildning som håller hög internationell nivå.

Svenska exportföretags framgångar på världsmarknaden har gjort den industriella verksamheten i Sverige mer kunskapsintensiv. Många multinationella teknikföretag bedriver fortfarande huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige trots att de har en liten hemmamarknad här.

Vi ser regeringens forskningsproposition som ett viktigt steg för att stärka förutsättningarna för att attraktionskraften upprätthålls i det svenska innovationssystemet. Detta står absolut inte i motsatsställning till forskningens frihet!

DN Debatt. 18 februari 2017

Debattartikel

Göran Arnqvist, professor i Zooekologi, Uppsala Universitet; Shirin Ahlbäck Öberg, docent i Statskunskap, Uppsala Universitet och Ulf Danielsson, professor i Teoretisk fysik, Uppsala Universitet:
”Regeringsförslaget att begränsa fri forskning strider mot lagen”

Repliker

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen:
”Vill akademin att företagen flyttar ut sin forskning?”

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:
”Samverkan avgörande för Sverige som kunskapsnation”

Slutreplik från de tre Uppsala-forskarna:
”De förstår inte den fria forskningens roll” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.