Israel/Palestina-konflikten

”Respektera gröna linjen och märk bosättarnas varor”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Dramatisk ökning av bosättningar

• Expansionen av bosättningar på Västbanken och östra Jerusalem stöds politiskt, militärt och finansiellt av den ­israeliska höger­regeringen.

• På Västbanken finns nu 149 israeliska bosättningar och cirka 100 så kallade utposter med totalt 550 000 invånare.

• Enligt den israeliska organisationen Who Profits finns 136 företag på ockuperat område.

• Då Osloavtalet undertecknades 1993 fanns det omkring 250 000 bosättare på de ockuperade områdena.

• Det Israel som erkänns av det internationella samfundet är det land vars gräns utgörs av 1948 års stilleståndslinje, den s k gröna linjen.

Krav på politisk handling. Den internationellt erkända gränsen mellan Israel och den ockuperade Västbanken måste respekteras. Ett sätt att göra detta är att kräva märkning av varor som producerats av bosättarna. Det är dags för Sverige att agera, skriver företrädare för Judar för Israelisk-Palestinsk Fred.

Krav på politisk handling. Den internationellt erkända gränsen mellan Israel och den ockuperade Västbanken måste respekteras. Ett sätt att göra detta är att kräva märkning av varor som producerats av bosättarna. Det är dags för Sverige att agera, skriver företrädare för Judar för Israelisk-Palestinsk Fred.

Under kort tid har två framstående representanter för det israeliska samhället, Avraham Burg, före detta talman i det israeliska Knesset, (DN 12/6) och Alon Liel, (GP 25/6) tidigare generaldirektör för Israels utrikesdepartement, gått ut i internationella medier och vädjat om västvärldens och EU:s hjälp att stävja den ­israeliska bosättningspolitiken.

Deras fokus är den expansion av bosättningar på Västbanken och östra Jerusalem som politiskt, militärt och finansiellt stöds av den ­israeliska högerregeringen. För både Burg och Liel är detta en kurs mot katastrof för det demokratiska och legitima Israel, det vill säga det Israel vars gräns utgörs av 1948 års stilleståndslinje, den gröna linjen, den gräns som erkänns av det internationella samfundet.

Annons:

Den sedan 1967 pågående ockupationen av den palestinska Västbanken är däremot ett illegalt projekt som står i vägen för en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. På det ockuperade territoriet finns nu 149 bosättningar och cirka 100 så kallade utposter med totalt 550 000 invånare.

Utvecklingen är skrämmande: Vid den tidpunkt då Osloavtalet undertecknades 1993 fanns det omkring 250 000 bosättare på de ockuperade områdena och redan år 2000 var antalet 390 000. Enbart under 2011 ”legaliserades” 11 nya bosättningar och 3 500 nya hus byggdes (Peace Now Jan 2012). Deras expansion har gjort att Västbanken i dag mer liknar en schweizerost uppdelad i små enklaver av palestinsk mark genomkorsad av motorvägar reserverade för ockupanterna.

Möjligheten för upprättandet av en livskraftig palestinsk stat håller således på att försvinna och med det utsikterna för en fredlig lösning.

EU och Sverige kan använda sig av handelspolitiska åtgärder för att motverka denna expansion och för att avkräva respekt för den gröna linjen.

Enligt 2004 års associationsavtal mellan Israel och EU ska varor från ockuperat område undantas från tullbefrielsen och därmed inte få de förmåner som enligt avtalet tillfaller israeliska produkter, som är tillverkade innanför den gröna linjen. Nu lyckas bosättarföretagen ofta dölja sitt ursprung genom att ha sitt huvudkontor inne i Israel och försöker på så sätt lura EU. Det betyder att konsumenterna omöjligt kan skilja produkter som kommer från Israel från produkter som kommer från bosättningarna. Det betyder också att de illegala bosättarna får handla med EU:s inre marknad på förmånliga villkor och därmed konkurrera om jobb och ekonomi. Märkning av varor från bosättningarna blir därför en viktig politisk handling.

Enligt den israeliska organisationen Who Profits finns i dag 136 företag på ockuperat område. Företaget Carmel-Agrexco är en israelisk exportör av frukter, grönsaker och blommor som finns i många svenska livsmedelsaffärer. Företaget har ett regionalt kontor i den ockuperade Jordandalen. Vanliga produktnamn är Carmel, Carmel Bio Top (ekologisk produkt), Jaffa, Jordan Plains och Alesia. Agrexco har dokumenterats vara aktiva i en rad bosättningar, bland andra Tomer, Bnei Yehuda och Kibbutz Kalia.

Dead Sea Laboratories från bosättningen Mitzpe Shalem, som tillverkar kosmetikprodukter från Döda Havet under bland annat varumärket AHAVA, är ett annat exempel. Sodastream har huvudfabriken i bosättningen Mishor Adomim.

Nu har den sydafrikanska regeringen gått i spetsen för att få en ändring av denna policy och infört ett förbud i landets konsumentlagstiftning mot att produkter som kommer från bosättarna märks ”Made in Israel”. Kort därefter beslutade Danmark detsamma (Politiken 18 maj).

De följde därmed i Storbritanniens spår, som redan 2009 uppmanade landets butiker att märka bosättarprodukter på ett annat sätt än de israeliska. Även den schweiziska butikskedjan Migros har beslutat att göra likadant precis som COOP i flera länder som Irland, Italien och USA.

EU är Israels största exportmarknad. Ingen bör underskatta den ekonomiska betydelsen av bosättarmärkningen. Men framför allt är det ett politiskt ställningstagande. Så har det också uppfattats i Israel. Sydafrikas ställningstagande har väckt raseri i bosättarkretsar. Talesmannen för Israels utrikesministerium stämplade Sydafrikas beslut som ”en åtgärd med rasistiska förtecken”. (Haaretz 24 maj)

Däremot skriver den israeliske journalisten Gideon Levy i Haaretz 24 maj: ”Att märka produkter från bosättningarna borde egentligen sedan länge ha varit en självklar åtgärd, som vägledning till den kloka och engagerade konsumenten. Att bojkotta produkter från bosättningarna borde också ha ägt rum för länge sedan som kompass för laglydiga medborgare. Vi hänvisar inte enbart till en politisk eller moralisk ställning; detta är en fråga om att upprätthålla internationell lag. En produkt som kommer från bosättningarna är en olaglig produkt, precis som även bosättningarna är olagliga.”

Vad gör den svenska regeringen för att svara på Avraham Burgs och Alon Liels vädjan om hjälp? Den kommer inte från några små marginaliserade vänstergrupper utan från det demokratiska Israels hjärta.

Vi tillhör en judisk organisation som värnar en rättvis fred mellan Israel och Palestina, och har svårt att stillatigande åse regeringens passivitet och förväntar oss ett snart svenskt initiativ.

Maria Bergom Larsson

Anja Emsheimer

Ilan Cohen

Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (JIPF)

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Ett av de största beslagen i Sverige. Medlemmar i MC-gäng.

ComhemModemSakerhet500
Foto: Magnus Hallgren DN:s reporter hackade sig in i Comhems modem på några minuter.

 Efter DN:s avslöjande. ”Allvarligt att säkerhetsbrist inte åtgärdades.” 58  9 tweets  49 rekommendationer  0 rekommendationer

 Lätt att kapa. Comhem mörkade brister i modem i mer än ett år. 423  53 tweets  357 rekommendationer  13 rekommendationer

 Lätt att ta över hemelektronik. DN styrde skrivare tre mil bort. 334  28 tweets  301 rekommendationer  5 rekommendationer

 Så lätt kan det hackas. Brister i Bredbandsbolagets modem. 990  135 tweets  802 rekommendationer  53 rekommendationer

 Tipsa DN om nyheter. Skriv till våra granskande reportrar.

 Seansresa. ”Folk vet inte vad det handlar om.”

seans
Foto:Alamy
Annons:

 Kostade miljarder. Presidentens nya bostad upprör både opposition och miljökämpar. 131  12 tweets  119 rekommendationer  0 rekommendationer

palats144
Foto:AFP
polismördare
Foto:Jason Farmer/AP

 Rörbomber och vuxenblöjor. Tusen poliser jagade misstänkte mördaren.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: