På DN Debatt den 9 januari skriver Lars Calmfors och Arne Jarrick att riksdagen borde rösta nej till regeringens forskningsproposition. De efterlyser en "kraftig principiell markering av vikten av fri grundforskning".

Ett bättre alternativ - med samma innebörd - är att bifalla propositionen eftersom den innehåller den största satsningen på fri, nyfikenhetsstyrd grundforskning i Sverige någonsin.

De flesta bedömare som yttrat sig i debatten verkar inte tycka att propositionen bör avslås. "Ett historiskt trendbrott" skriver rektorn på Karolinska institutet. "2009 blir ett bra forskningsår" skriver chefen för Vetenskapsrådet. Nästan alla artiklar som recenserat propositionen, faktiskt också Calmfors och Jarricks, inleds med konstaterandet att propositionen tillför mycket stora, nya resurser till forskningen.

Men Calmfors och Jarrick är kritiska till det propositionen kallar "strategiska satsningar". Ett grepp av det slaget har dock mycket starkt stöd i vetenskapssamhället - det framgår av remissvaren på den utredning om forskningsfinansiering som föregick forskningspropositionen. Vad det handlar om är det Globaliseringsrådet, där både jag och Lars Calmfors är ledamöter, uttryckte så här i rapporten kunskapsdriven tillväxt": "Det är centralt att ökade forskningsanslag ges i sådan form att långsiktiga satsningar blir möjliga. I dag sker en alltför stor del av forskningsfinansieringen i form av kortsiktiga projektbidrag som gör det svårt att ta de risker som långsiktiga satsningar på mer fundamentala frågeställningar kräver."

Calmfors och Jarrick utelämnar i sin artikel att det inte är regeringen som godtyckligt pekat ut de strategiska områdena. Det tjugotal områden som blivit strategiska har valts ut i samråd med vetenskapssamhället. Det allra viktigaste underlaget kommer från Vetenskapsrådet, där de båda debattörerna för övrigt själva finns. VR har också fått en mycket tung roll när det gäller att bestämma vilka forskningsmiljöer som får den här långsiktiga finansieringen. Vi har stort förtroende för att VR och de andra forskningsråden kan utvärdera och välja miljöer med förutsättningar att nå absolut världsklass i sin forskning.

Debatten om grundforskning eller tillämpad forskning verkar evig. Jag tror på både och. Det är dumt att inte göra sitt yttersta för att forskningsresultat ska komma till nytta. Men den som bara satsar på tillämpad forskning har snart ingen forskning att tillämpa. Det är den enkla grundsynen i forskningspropositionen.

Lars Leijonborg
Högskole- och forskningsminister (fp)