Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Risken för klimatkatastrof större än vad de flesta tror”

Riskmedvetenhet. Få människor skulle våga flyga om risken att krascha var 1,8 procent. Men så stor är sannolikheten för en global temperaturhöjning på katastrofala 6 grader. Med ett nytt verktyg ska klimatriskerna göras begripliga, skriver Laszlo Szombatfalvy, Margot Wallström och Johan Rockström i Global Challenges Foundation.

En ny Sifoundersökning visar att fyra av fem svenskar ser klimatförändringarna som ett allvarligt hot mot mänskligheten. Politikerna måste ta den här starka oron på ett betydligt större allvar än hittills. För att belysa de ökande riskerna för globala katastrofer som hotar mänskligheten lanserar nu stiftelsen Global Challenges Foundation en global riskindikator.

Trots alla framsteg med ökad levnadsstandard och minskat mänskligt lidande, måste vi våga se sanningen i vitögat; mänskligheten har aldrig förr löpt så stora risker som den gör i dag. En av de största riskerna är förknippad med klimatförändringen. Denna risk har uppkommit genom en exempellös befolkningstillväxt och en fossilbaserad och resurskrävande livsstil i allt fler länder. Mänskligheten har för första gången i sin historia blivit kapabel att allvarligt skada jordens ekosystem, som vi alla är beroende av.

Eftersom vi inte ingripit i tid riskerar vi att nå en global uppvärmning om fyra grader redan inom detta århundrade. Det vore en katastrof för mänskligheten. Om världen inte agerar kan vi inom några år nå ett ”game over” för ett stabilt klimat på jorden, med gigantiska konsekvenser. Och ju längre vi väntar med att agera, desto mer ökar riskerna.

Det finns flera skäl till att vi inte handlar. Ett skäl är att allmänheten och många beslutsfattare inte är tillräckligt medvetna om och kan ta till sig riskernas verkliga dimensioner. Ett annat är att de värsta skadorna förväntas inträffa om några decennier eller om hundratals år medan åtgärderna för att undvika kriserna måste bekostas omedelbart. Ett tredje skäl är att riskerna är globala och att effektiva motåtgärder kräver globala beslut. Sådana beslut kan bara fattas av ett effektivt globalt beslutsorgan. Något sådant existerar inte i dagsläget.

En medveten och aktiv allmänhet är helt avgörande för att tvinga fram långtgående politiska beslut om att minska utsläppen av växthusgaser. Mot den bakgrunden borde det finnas skäl till optimism. I vart fall i Sverige. En alldeles färsk Sifoundersökning, beställd av den nybildade stiftelsen Global Challenges Foundation, visar nämligen att fyra av fem svenskar, 80 procent av 1.000 tillfrågade, betraktar klimatförändringarna som ett allvarligt hot mot mänskligheten. Drygt tre av fyra i undersökningen, 78 procent, anser att den globala uppvärmningen främst beror på mänsklig påverkan. Dessutom tycker 72 procent att de politiska besluten i världen för att motverka klimatförändringen inte är tillräckliga för att avvärja risken för allvarliga klimatkatastrofer. Lika många, 72 procent i Sifoundersökningen, anser att människor bör acceptera stora eller mycket stora uppoffringar för att inte utsätta framtida generationer för stora klimatrisker.

Det är väl känt att storleken av en risk, rent generellt, dels beror på den potentiella skadan, dels på sannolikheten för att den inträffar. Men de flesta tänker inte på att dessa två faktorer bara väger lika så länge skadan kan ersättas med pengar. När den potentiella skadan är oersättlig eller nästintill oändlig gäller en annan regel vid beräkning av riskens storlek: Ju större skadan är, desto tyngre väger den i förhållande till sannolikheten att den inträffar. Detta betyder att när miljarder människors viktigaste intressen står på spel är risken så stor – även om sannolikheten är mycket liten – att man måste göra allt inom rimlighetens gränser för att undvika den.

Därför är det oacceptabelt att såväl forskarrapporter som massmedierna oftast fokuserar på den mest sannolika utvecklingen. Ett exempel är den förra (2007) utvärderingsrapporten från FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC). Rapporten anger den förväntade uppvärmningen vid olika koncentrationer av växthusgaser i atmosfären, men inte för alla de möjliga utfallen. Vid en ökning från nuvarande 400 till 450 miljondelar (ppm) växthusgaser angavs att uppvärmningen med minst 66 procent sannolikhet blir mellan 1,4 och 3,1 grader Celsius. Däremot stod det ingenting om att sannolikheten – baserat på samma antaganden – var cirka 7,1 procent för en uppvärmning med 4 grader och 1,8 procent för en uppvärmning med 6 grader eller mer. I bägge fallen skulle detta, enligt en ovanligt enig forskarkår, betyda världskatastrofer av olika dignitet. Den viktiga frågan är om vi är beredda att acceptera dessa risker.

För att relatera till något vi alla känner till – flygsäkerheten – skulle en olycksfrekvens på 1,8 procent innebära att vi, i världen, skulle drabbas av cirka 1.500 allvarliga flygolyckor per dag. Det kan jämföras med dagens cirka 30 olyckor – per år.

Exemplet belyser en viktig sak. Vi skulle inte tolerera ens en bråkdel av klimatförändringens risknivåer i vardagslivet. Även om olycksfre­kvensen inom flyget skulle vara så ”låg” som 0,1 procent skulle det leda till 80 flygolyckor per dag. Hur många människor skulle då vilja flyga? När det gäller globala katastrofer borde toleransgränsen vara ännu lägre.

I syfte att allmänheten och politiker på ett enkelt sätt ska kunna bilda sig en uppfattning om globala risker har stiftelsen Global Challenges Foundation tagit fram en global riskindikator. Den första versionen riktar in sig på riskerna för farliga temperaturhöjningar. Riskindikatorn omfattar även mindre sannolika men mycket allvarliga risker. Den kommer att presenteras den 27 september i Stockholm på ett seminarium med internationella riskspecialister och forskare.

Den 27 september presenterar också FN:s klimatpanel sin nya utvärderingsrapport i Stockholm. Det är mycket viktigt att klimatpanelen beskriver och fokuserar på hur stor risken är också för de allra mest allvarliga scenarierna. Först då får världens politiker en helhetsbild och ett tillräckligt beslutsunderlag, som det borde vara omöjligt att blunda för. Först då ställs frågan på sin spets. Är Sveriges och världens ledare villiga att besluta om de uppoffringar som krävs på kort sikt för att undanröja risken för en framtida klimatkatastrof?

Riskindikatorn

• Den globala riskindikatorn är ett webbaserat verktyg för att tydligt illustrera olika globala risker. Den fokuserar initialt på klimatet men ska även omfatta andra risker, såsom kärnvapenkrig och pandemier. Den baseras på verifierad vetenskap och gör det möjligt att jämföra sannolikheten för olika risker.
• Riskindikatorn kommer att vara tillgänglig på globalchallenges.org från den 27 september.