Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Rökare får betala mer för sina försäkringar”

Försäkringsbolaget Skandia: Vi inför ett pristillägg på upp till 50 procent på rökares försäkringar. Som första svenska försäkringsbolag inför Skandia från och med den 1 juni ett pristillägg på mellan 25 och 50 procent för rökare på alla tillämpliga försäkringar. Tillägget gäller alla nya försäkringar för kunder som röker dagligen. Avsikten är inte att tjäna pengar, utan intäkterna ska komma ickerökarna till godo. Med pristillägget önskar Skandia sätta fokus på rökningens konsekvenser och på så sätt bidra till färre rökare i Sverige. Det skriver Skandias Nordenchef Bertil Hult samt Skandias medicinska experter Per Täckenström och Gundars Rasmanis.

I morgon, den 31 maj, är det den Tobaksfria Dagen i världshälsoorganisationen WHO:s regi. Rökning är Sveriges största folkhälsoproblem, och den enskilt största faktorn till ohälsa och för tidig död. Samhällskostnaderna är enorma. I den senast gjorda beräkningen från 2001 uppskattades kostnaderna till minst 26 miljarder kronor.

I en ny omfattande undersökning om rökning från Novus Group framkommer att det finns ett stort stöd hos den svenska befolkningen att ta krafttag mot rökningen. Åtta av tio svenskar tycker att politikerna borde göra mer för att färre ska börja röka, och varannan svensk vill gå så långt att de önskar ett förbud mot rökning på allmän plats. Det framgår också tydligt att samhällets insatser för att minska tobaksanvändningen brister: i undersökningen visste fyra av tio rökare inte vart de skulle vända sig för att få hjälp att sluta.

Trots att det till syvende och sist är ett personligt val att röka har vi hittills betraktat det som en självklarhet att icke-rökarna ska betala de kostnader som rökarna ger upphov till. Det kanske är dags att ompröva detta?

Som första svenska försäkringsbolag tar Skandia i dag ett principiellt viktigt första steg och inför från och med den 1 juni 2009 ett pristillägg för rökare på alla tillämpliga försäkringar. Tillägget gäller kunder som röker dagligen och som vid tecknandet av försäkringen ombeds fylla i en hälsodeklaration. Pristillägget varierar mellan 25 och 50 procent.

Avsikten är inte att tjäna pengar, utan de ökade intäkterna ska användas för att premiera ickerökarna som på sikt får sänkta premier. Alla berörda erbjuds dessutom rökavvänjningsstöd. Med pristillägget önskar Skandia öka fokus på rökningens konsekvenser och hoppas på så sätt att bidra till färre rökare i Sverige.

I praktiken betyder det här att när en fullt frisk person i 40-årsåldern tecknar en livförsäkring på 1 miljon kronor betalar en kvinna om hon röker 1 050 kronor i årspremie i stället för 700 kronor om vederbörande är rökfri. För en rökande man är motsvarande siffra 1 500 kronor, att jämföra med 1 000 kronor som ickerökare.

Pristillägget tillämpas konsekvent på nya försäkringar och omfattar sjukförsäkring, individuellt tecknad olycksfallsförsäkring, livförsäkring, premiebefrielseförsäkring och privatvårdsförsäkring. En person som varit rökfri i tolv månader behöver inte längre betala pristillägget, då risken som den före detta rökaren tidigare påförde kollektivet har minskat väsentligt.

För att stötta kunder som vill sluta röka inleder Skandia ett samarbete med Apoteket/Apoteksakademin, som kommer till arbetsplatsen och ger råd och hjälp på plats.

Berörda kunder får därmed tillgång till professionellt stöd, samtidigt som det gynnar arbetsgivaren: färre rökare ger en friskare personalstyrka och därmed högre effektivitet.

För att också nå dem som ännu inte börjat röka startar Skandia samtidigt en kampanj riktad till Sveriges alla ungdomar. Skolor, föreningar och elever som vill minska rökningen kan söka stipendium till anti-rökningsprojekt genom Skandias stiftelse Idéer för Livet.

I ett försäkringsperspektiv är pris­tillägget framför allt ett rättvisebeslut. En sjukförsäkring är, precis som alla andra försäkringar, en kollektiv lösning för att dela risken för en grupp individer. Om då några av dessa väljer att röka – vilket bevisligen kraftigt ökar risken för sjukdomar – så är det också rimligt att de också får betala mer för sin försäkring än ickerökarna.

En genomsnittlig skada på till exempel en sjukförsäkring kostar cirka 1 miljon kronor. Men beslutet är även ett tydligt ställningstagande i kampen mot rökning och för ett krav på större personligt ansvarstagande.

I ett internationellt perspektiv är det brukligt att ta betalt för rökning. Ett flertal utländska försäkringsbolag har sedan lång tid tillbaka infört pristillägg för rökning.

I England efterfrågas till exempel all typ av rökning och nikotinersättande produkter när en försäkring tecknas. Norge är ett annat exempel där det nyligen infördes ett prispålägg på 75 procent för rökare.

I Skandias perspektiv är det önskvärt att så många som möjligt får ett incitament att sluta röka, och vår förhoppning är därför att pristillägget blir branschpraxis även i Sverige.

Vi hoppas att vårt beslut leder till en ökad diskussion om rökning. En intressant fråga i sammanhanget borde vara om en rökare ska få en medicinsk behandling bekostad av skattebetalarna när effekten uteblir om man röker under behandlingstiden.

I vintras införde ortopedikliniken vid Norrlands universitetssjukhus en ny policy som innebar att patienter ska vara rökfria två månader innan och två månader efter en planerad operation. Efter viss kritik mildrades policyn något.

Vår undersökning visar dock att denna typ av krav på rökare har ett brett folkligt stöd. Åtta av tio svenskar tycker att en läkare har rätt att kräva rökningsuppehåll för att genomföra en behandling. Till och med bland rökarna är stödet stort, sex av tio tycker att detta är ett fullt rimligt krav.

Fortfarande röker en miljon svenskar dagligen, och även om trenden är sjunkande så börjar ca 16 000 ungdomar i Sverige varje år att röka. Det är 16 000 unga som i större utsträckning än sina kamrater kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, kronisk bronkit och emfysem, kol, lungcancer, tumörer i urinvägar, bukspottskörtel, svalg och matstrupe, magsår, tandlossning, osteoporos (benskörhet) med mera. 16 000 unga vars sjukdagar och konsumtion av sjukvård kommer att vara avsevärt högre än sina ickerökande kamrater, och vars livslängd kommer att förkortas med i genomsnitt fem till tio år.

Kunskapen om rökningens konsekvenser för samhället är generellt låg, och vår undersökning visar att rökares bild av hur rökningen påverkar samhället skiljer sig tydligt mot ickerökarnas. Till exempel tror rökare att rökningen påverkar sjukskrivningar, dödlighet, sjukvårdskostnader och tandvårdskostnader i betydligt lägre utsträckning än ickerökare. Detta bör vara en varningsflagg för våra politiker och en tydlig anledning till nydanande arbete på området.

Bertil Hult Nordenchef Skandia

Per Täckenström Medicinskt riskbedömningsansvarig Skandia Liv

Gundars Rasmanis Överläkare hjärtkliniken Karolinska sjukhuset, försäkringsmedicinsk rådgivare

Sjuka rökare

Rökare behöver mer sjukvård än icke­rökare. Rökningen kostar 4,7 miljoner sjukdagar per år. Rökande män har cirka 30 procent högre sjukfrånvaro än män som inte röker. För rökande kvinnor är sjukfrånvaron 45 procent högre än de ickerökande kvinnorna.
En rökares livslängd förkortas i genomsnitt med mellan 5 och 10 år. Även om risken för lungsjukdomar på grund av rökning är hög, så är det sjukdomar i hjärta och hjärna som svarar för den största överdödligheten bland rökarna.
 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.