DN Debatt

”Rut ger enkla jobb utan att rucka på svenska modellen”

Rut-tjänster är efterfrågade och underlättar vardagen för tusentals familjer som i många fall annars inte skulle ha råd att köpa dessa dem, skriver Erika Ullberg och Maria Rankka.
Rut-tjänster är efterfrågade och underlättar vardagen för tusentals familjer som i många fall annars inte skulle ha råd att köpa dessa dem, skriver Erika Ullberg och Maria Rankka. Foto: Malin Timan

Bygg ut rut. Rutavdraget har i förhållande till andra åtgärder – som antingen är ineffektiva eller bygger på försämrade arbetsvillkor – stora fördelar. Rut främjar tjänstesektorn och är en beprövad reform som ryms inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, skriver Erika Ullberg (S) och Maria Rankka, Stockholms handelskammare.

Stockholm har en stark arbetsmarknad, med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än landet som helhet. Förutsättningarna här är också goda för att integrera nyanlända på arbetsmarknaden. Men samtidigt som tillväxten är stark finns utmaningar.

Utbildning, matchning och arbete mot diskriminering är nycklar för att möta utmaningarna. Men det räcker inte. Regeringen behöver skicka en tydlig signal om betydelsen av tjänstesektorn och fler enklare arbetsuppgifter. Det är mycket olyckligt att förändringarna av rutavdragets utformning skickade en signal som fått etableringen av nya tjänsteföretag att minska.

Hela 75 procent av de sysselsatta i Sverige arbetar med tjänster, och över 80 procent av alla nya jobb de senaste 20 åren har skapats i den sektorn. I Stockholm är tjänstesektorns andel av ekonomin ännu större. Både den kvalificerade tjänstesektorn och enklare tjänster är viktiga för huvudstadsregionen. Jobb, inkludering och företagande är grundstenar för välfärdssamhället.

Vi ser att många hushåll är beroende av olika typer av tjänster för att få vardagen att gå ihop samtidigt som dessa tjänster också skapar en typ av arbeten som Sverige just nu behöver.

Enligt beräkningar från Almega skapade rutavdraget sysselsättning för 8 814 personer i Stockholms län 2015. En ökning med mer än 150 procent på bara fem år, från 3 365 personer 2010.

Rut kräver inte några genomgripande systemförändringar. Därmed borde hindren för en bred politisk uppgörelse om rut vara mindre och möjligheten större för regering och riksdag att sända en tydlig signal att man ser tjänstesektorns betydelse och tror på dess utveckling.

Att kunna försörja sig själv är viktigt för såväl individuell frihet som egen och gemensam välfärd. Redan i dag vet vi att många utrikes födda har svårt att ta sig över trösklar in på arbetsmarknaden, och resultatet är en lägre förvärvsgrad än för inrikes födda. Med rätt insatser kan nyanlända med hög utbildning snabbt komma i arbete. De som saknar eller har låg utbildning behöver erbjudas möjligheter att studera och komplettera kunskaper. Avsaknad av gymnasieutbildning kan bli ett hinder oavsett var du är född.

Givetvis ska arbetsmarknaden erbjuda möjligheter till utveckling, lönekarriär och nya livsval. Men inget av detta står i motsats till att underlätta för tjänstesektorn.

Sverige har den lägsta andelen enklare jobb i EU. Detta får till följd att personer med kort utbildning ofta helt stängs ute från arbetsmarknaden, eller drivs till den svarta sektorn.

För att fler människor ska få in en fot på arbetsmarknaden behöver hela samhället, såväl offentliga som privata aktörer, kraftsamla. Om detta är det inte särskilt svårt att vara överens. Utmaningen är att hitta verkningsfulla konkreta åtgärder. För så fort sådana förslag presenteras, haglar invändningarna. Det gäller inte minst rutavdraget där en av de vanligaste invändningarna är att det, eftersom det rör sig om lågproduktiva tjänster, inte finns någon anledning att subventionera. Problemet med det argumentet är att det bortser från två viktiga aspekter. För det första är dessa tjänster efterfrågade och underlättar vardagen för tusentals familjer som i många fall annars inte skulle ha råd att köpa dessa tjänster. För det andra bidrar rut till att fler människor kan etableras på en arbetsmarknad som annars kräver allt mer av formella och informella meriter. Det handlar om människor som via dessa tjänster faktiskt får in en fot på den legala arbetsmarknaden.

Stockholmsregionen har klarat att välkomna många nyanlända på ett förhållandevis okomplicerat sätt. Men det kortsiktiga mottagandet är en sak och långsiktig etablering en annan. Erfarenheter visar att en stor del av dem som flyr till vårt land förr eller senare söker sig till Stockholmsregionen.

Foto: Alexander MahmoudFoto: Alexander Mahmoud

Stockholm skulle kunna möta denna utveckling med framväxten av en större tjänstesektor, med nya tjänster som för stockholmare och arbetsmarknaden här är särskilt viktiga. Tvärtemot en del föreställningar lägger stockholmare mer tid på arbetspendling än svensken i genomsnitt. Totalt ägnar en stockholmare mer än sex arbetsveckor om året på att ta sig till och från jobbet – det vill säga vi pendlar mer än vi har semester. Det är 2,5 veckor mer än genomsnittsvensken arbetspendlar. Det visade en rapport Stockholms Handelskammare tog fram 2012. Ingenting tyder på att läget förbättrats sedan dess. Det är givetvis en orimligt lång tid som kan och måste åtgärdas genom kraftfulla investeringar i infrastruktur.

Men de långa restiderna innebär också att tjänstesektorns utveckling betyder särskilt mycket för just stockholmarna. Möjligheterna att få vardagen att gå ihop, inte minst i familjer med barn där båda förvärvsarbetar, är i allt högre utsträckning beroende av tjänster. Den tjänstesektor som rut främjar handlar till övervägande del om att underlätta för seniorer eller förvärvsarbetande individers och familjers vardag.

Det behövs därför en mycket kraftfull politik som förenklar och understödjer tjänstesektorns framväxt. Det står på inget sätt i motsats till att värna tryggheten på arbetsmarknaden och satsningar på högre utbildning och mer kvalificerade jobb. Det finns behov på arbetsmarknaden av såväl yogainstruktörer som ingenjörer. Lika lite som det är en motsättning däremellan är det en motsättning mellan programmerare och städare. Båda behövs, och ibland är det samma individ i olika roller under olika faser i livet.

Vi kan konstatera att försämringen av rut som regeringen införde var ett steg i fel riktning, för signaleffekten och de verkliga effekter det har haft på den delen av tjänstesektorns utveckling. Enligt skatteverkets siffror har rut- och rot-sektorerna minskat från 7 176 till 6 199 sedan taket för avdragen sänktes. En minskning med 14 procent på bara några månader.

Därför är det glädjande att regeringen efter en överenskommelse med allianspartierna har utlovat förslag om att vidga rutavdraget till att gälla fler typer av tjänster. Det finns inget skäl att vänta och inte heller att stanna där. Rutavdraget har i förhållande till andra åtgärder – som antingen är ineffektiva eller bygger på försämrade arbetsvillkor – så stora fördelar att vi förordar en utbyggnad sett till både tjänstesegment som ekonomiska stimulanser. Rutavdraget är en beprövad reform som ryms inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen och som inte kräver några genomgripande systemförändringar. Därmed borde hindren för en bred politisk uppgörelse om rut vara mindre och möjligheten större för regering och riksdag att sända en tydlig signal att man ser tjänstesektorns betydelse och tror på dess utveckling.

DN Debatt.   12 mars 2016

Debattartikel

Erika Ullberg, oppositionsfinanslandstingsråd (S), Stockholms läns landsting och Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare:
”Rut ger enkla jobb utan att rucka på svenska modellen” 

Repliker

Elinor Odeberg, Kommunal:
”Rut utvidgas på det offentligas bekostnad”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt