Något halvår före valet såg det ljust ut för vänsterblocket. Därför handlar en stor del av Socialdemokraternas eftervalsdebatt om brister och misstag i den politik partiet förde fram i valrörelsen. Mona Sahlin ges en stor del av skulden. Analysen av valresultatet styrs av vars och ens politiska sympatier. Felet var att partiet lade sig för nära alliansen. Det var ett misstag att samarbeta med vänsterpartiet.
Men man förbiser allt det som partiet under de gångna fyra åren inte hade kunnat göra något åt:
Flertalet människor tar ställning för eller emot regeringen. När valet närmade sig hade minnet av misslyckade statsrådsutnämningar 2006 bleknat, och det var allmänt känt att Sverige hade klarat finans- och industrikrisen nästan bäst i Europa. Moderaterna vann röster på jobbskatteavdraget, som gynnar arbetande framför bidragstagare. De stod emot trycket från finans- och arbetsgivarvärlden i fråga om värnskatten, arbetsrätten och bonusflödet till direktörer. Alliansen höll ihop. En sådan borgerlighet hade Socialdemokratin aldrig mött.
Fackföreningarna inom LO har på tio år minskat sitt medlemsantal med en fjärdedel, och allt tyder på att engagemanget bland dem som är kvar har minskat. Partiets bas i folkrörelserna är bräcklig. Ungdomsförbundets medlemsantal har fallit med kanske 90 procent sedan 1960-talet.
Valet gav åtta partier plats i riksdagen, mot endast fem när Socialdemokraterna brukade få inemot häften av rösterna. Småpartier får större uppmärksamhet i medierna än som motsvarar deras väljarandel. Hur många röster Sverigedemokraterna tagit från det största partiet de två senaste valen är svårbedömt, men mandatfördelningen i riksdagen är talande. S har tappat 32 mandat, SD har vunnit 20. Hur skulle Mona Sahlin ha kunnat förebygga nynationalismens genombrott?
Om väljarna varit missnöjda med alliansen hade vänstern trots allt kunnat vinna valet. Men Socialdemokratin är mer sårbar än förr, mer beroende av gynnsamma omvärldsfaktorer.
Att driva politik är något helt annat i opposition än i regeringsställning. Socialdemokraternas reformpolitik under Tage Erlander hade inte kunnat föras av ett oppositionsparti, dess inverkan på skattetrycket hade då hamnat mycket mer i centrum för diskussionen. Regeringen bestämmer agendan, oppositionen tvingas ständigt på nytt anpassa sina förslag till den verklighet motståndarna formar.
De borgerliga levde med detta dilemma i 44 år, och vad de framför allt lärde sig var att hantera sin besvikelse efter valnederlag. Folkpartiet tappade tjugo mandat i riksdagsvalet 1958, men ingen krävde partiledarens avgång. Den givne efterträdaren Sven Wedén sade: Nu behöver vi Bertil Ohlin mer än någonsin! Man trätte inte offentligt. Efter ett par år var partiet åter på banan, med en ung generation liberala förnyare och debattörer i startgroparna.
Ett oppositionsparti gör störst nytta om det lägger det mesta av sin kraft på att opponera. En påpasslig, frejdig kritik och god insikt om motsidans svaga punkter är receptet för framgång.
Socialdemokratins mest ödesdigra misstag skedde före Mona Sahlins tid, särskilt under 1970- och 80-talen. Partiprogrammet 1975, som väl sammanfattade partiets hållning då, var en vägvisare ut i den politiska öknen. Men partiet är ännu inte moget för en klarsynt diskussion om politiken under Olof Palme, därför är man omedveten om vissa djupa orsaker till den egna tillbakagången.
Debatten efter valet har liten relevans för Socialdemokratins framtid. Valberedningen lär ha svårt att hitta en lika rutinerad, klartänkt och debattskicklig ledare som Mona Sahlin. Partiets chans ligger inte i något omvälvande och visionärt, vad som krävs är kalla nerver, sammanhållning och undvikande av misstag i väntan på att motståndarna tappar greppet eller splittras på grund av småpartiernas behov att profilera sig och Moderaternas övermod.
Underskatta inte oppositionens soft power. Idén att bli statsbärande är odemokratisk liksom ambitionen att ha hegemoni. Staten bärs upp av regeringspartierna och oppositionen tillsammans.
Svante Nycander
chefredaktör och chef för
ledarredaktionen på DN åren 1979–94