Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”S måste ta ställning för en offensiv ekonomisk politik”

Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S). ”Det är dags för ett historiskt skifte i den ekonomiska politiken”, skriver debattörerna inför Socialdemokraternas kongress som inleds på fredag.
Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S). ”Det är dags för ett historiskt skifte i den ekonomiska politiken”, skriver debattörerna inför Socialdemokraternas kongress som inleds på fredag. Foto: Roger Turesson

Byt linje. Den ökande ojämlikheten är ett misslyckande för Sverige och går hand i hand med arbetslöshet och segregation. Socialdemokraterna ­måste ta initiativ till ökade offentliga investeringar för att få i gång ekonomin och skapa fler jobb, ­ skriver Socialdemokraterna i Skåne, S-studenter, SSU och två LO-distrikt.

Klyftorna i Sverige ökar åter i snabb takt. Den rikaste delen av Sveriges befolkning har fått bäst utdelning på politiken. Det är de som vunnit mest på skattesänkningarna, skatteavdrag för hushållsnära tjänster och rot-avdrag. Samtidigt har arbetslösheten bitit sig fast på höga nivåer, trångboddheten ökat och nästan vart femte barn växer upp i fattigdom. Hög arbetslöshet och ökade klyftor skapar utslagning, ohälsa och ökad segregation.

De flesta jämlikhetsforskare är dock överens om att den historiska brytpunkten ägde rum redan på tidigt 80-tal. Då började inkomstskillnaderna öka – efter att ha minskat under årtionden dessförinnan. Det är också den bild som LO:s granskning av maktelitens inkomstutveckling visar. 1980 tjänade det svenska näringslivets direktörer i genomsnitt tio gånger mer än en ­industriarbetare. I dag tjänar de nästan fyrtiosex gånger mer än en industriarbetare och femtiotvå gånger mer än en undersköterska. Vad de flesta löntagare tjänar ihop på en hel livstid, drar andra in på ett år.

Länge dominerade ekonomiska teorier som gör gällande att ojämlikhet är bra för ekonomisk tillväxt. Ny forskning visar emellertid på motsatsen. Nyligen publicerade OECD en studie som uppskattar att den svenska tillväxten sammanlagt skulle ha varit sju procentenheter högre om inkomstklyftorna inte hade ökat mellan 1990 och 2010. Socialdemokraterna bör därför rannsaka också sig själva och den politik som förts under de år som ojämlikheten ökat och som vi haft en socialdemokratisk regering. Den ökande ojämlikheten är ett misslyckande och den skadar Sveriges tillväxtförutsättningar.

Allt fler ekonomer – från vänster till höger – är i dag överens om att det finns ett samband mellan jämlikhet och ekonomisk utveckling. De samhällen som är mest jämlika är också de länder i världen där man har högst medellivslängd, lägst kriminalitet och människor mår bäst. Mindre inkomstskillnader ger större ekonomisk tillväxt, minskad ohälsa och ökad tillit mellan människor.

När socialdemokraterna nu samlas för parti­kongress i Västerås i helgen krävs det beslut som präglas av nytänkande och ansvars­tagande. Det handlar om att formulera en offensiv ekonomisk politik som kan fungera som katalysator för samhällsutvecklingen. Ansatsen måste vara att få till en vändpunkt i den utveckling som präglat svensk ekonomi under de senaste decennierna.

Att vända denna utveckling kräver grundläggande förändringar i den ekonomiska politiken. Den strama penningpolitiken har haft en hämmande effekt på den ekonomiska utvecklingen. Konsekvenserna ser vi i sänkt investeringstakt och vinster som inte återinvesteras i verksamheten. För att öka de privata investeringarna, som står för merparten av investeringsvolymen, krävs en aktiv penningpolitik som fokuserar på mer än inflationsmålet. För att bredda Riksbankens uppdrag menar vi därför att inflationsmålet bör kompletteras med ett mål för full sysselsättning.

En fortsatt låg investeringstakt kommer med största sannolikhet att leda till fortsatt hög arbetslöshet, ökad ojämlikhet och minskad levnadsstandard. Det riskerar att ställa en hel ungdomsgeneration utanför bostads- och arbetsmarknaden. Det skulle vara enormt ett slöseri med mänskliga resurser som ökar samhällskostnaderna och går stick i stäv mot strävan efter ett jämlikt samhälle. En socialdemokratisk ledd regering måste ta initiativ till ökade offentliga investeringar för att få i gång ekonomin och skapa fler jobb. Det finns helt enkelt inte utrymme att avvakta.

En ökad investeringstakt i det svenska bostadsbyggandet krävs för att möta den akuta bostadsbristen och öka sysselsättningen. Jämfört med Tyskland ligger Sverige 3 procent lägre i investeringsnivån i bostadsbyggande, mätt som andel av BNP. I dag kan inte ungdomar flytta dit utbildning och jobb finns. Det hämmar den ekonomiska utvecklingen. För att bygga bort bostadsbristen behöver byggnadstakten öka ytterligare och ta sikte på ett mål om 350.000 nya bostäder till år 2020. Genom att subventionera produktionen av bostäder och i synnerhet små bostäder kan man dessutom bygga bostäder som människor har råd att bo i. Upprustning av miljonprogramsområdena kräver satsningar i miljardbelopp för att bevara värdet av det befintliga bostadsbeståndet och säkerställa människors levnadsstandard.

Den låga räntan ger också synnerligen bra förutsättningar för att låna till samhällsekonomisk lönsamma infrastrukturprojekt. Ökade statliga investeringar i infrastruktur skulle göra det möjligt att säkerställa kvaliteten i transportnätet och bygga ut kollektivtrafiken. För att nå dit krävs att investeringarnas andel av BNP ökar. En pålitlig infrastruktur som möjliggör goda kommunikationer är bra för ekonomin. Då ökar produktiviteten och vinsterna ökar. Investeringar i bostäder och infrastruktur är långsiktiga satsningar som bygger Sverige stark för framtiden och skapar fler jobb.

Vi menar därför att socialdemokraterna måste ta ställning för ett omfattande investeringsprogram som säkerställer en höjd investeringsnivå, mätt som andel av BNP, och pressar tillbaka arbetslösheten. Det vore högst rimligt att skilja ekonomin för långsiktiga investeringar från statens löpande utgifter. Införandet av en separat finansieringsstruktur för investeringar, som löper parallellt med statens driftsbudget, skulle möjliggöra en expansiv finanspolitik som på allvar tar sikte på full sysselsättning.

Med fler i arbete ökar skatteintäkterna och samhällets utgifter för arbetslöshet, ohälsa och social utslagning minskar. En kraftfull investeringspolitik behöver kombineras med stora välfärdssatsningar för att skapa en hållbar utveckling och ett bättre samhälle. Fler anställda i vård, skola och omsorg för att garantera en välfärd av hög kvalitet. Det handlar om att människor ska ha rätt till bra utbildning, god sjukvård och ett värdigt liv. En bra välfärd minskar klyftorna i samhället och ökar människors frihet.

Det är dags för ett historiskt skifte i den ekonomiska politiken. Socialdemokraterna kan med hjälp av en expansiv finanspolitik och en aktiv penningpolitik styra den ekonomiska utvecklingen och påverka människors öden. I stället för massarbetslöshet, trångboddhet och ökad segregation kan vi ta ställning för något annat. Med en aktiv ekonomisk politik kan vi bygga ett samhälle som håller ihop och där människors tillit till varandra ökar, ett samhälle som bygger på gemenskap och solidaritet. I kombination med en välfärdspolitik som garanterar en hög levnadsstandard och utbildningsnivå för alla, kan vi trygga framtiden för våra barn och unga.

Det är dags att ta ställning för en ekonomisk politik som på allvar tar sikte mot full sysselsättning och ökad jämlikhet.

Läs mer. DN Debatt