Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Så blir åldersdiabetiker friska utan medicinering”

Åtta forskare: En diet med få kolhydrater och mycket fett – så kallad LCHF-kost – normaliserar blodsockret och insulinhalten på några veckor. Att det skulle vara den feta maten som ligger bakom den oroväckande ökningen av typ 2-diabetes – så kallad åldersdiabetes – stämmer inte. Den förklaringen är i själva verket ett av den moderna medicinens allvarligaste misstag. Tvärtom är det mycket som tyder på att de som har anlag för åldersdiabetes äter för mycket kolhydratrika födoämnen. Som tur är har talrika diabetiker själva upptäckt att de blir friska utan medicin om de minskar radikalt på bröd, ris, pasta, potatis, sötsaker med mera och i stället äter sig mätta på kött, fisk, ägg och hederliga mejeriprodukter, skriver de åtta forskarna.

Diabetessjukdomarna ökar oroväckande överallt i världen och det är den feta matens fel. Det kunde man läsa i många tidningar på internationella diabetesdagen den 14 november.

Det är sant att typ 2-diabetes har blivit ett av de största problemen inom sjukvården. I Sverige finns det minst 300.000 diabetiker och ännu fler i dess för­stadium, det metabola syndromet. Inte nog med att livet förkortas; de sista åren i livet förpestas av infektioner, kallbrand, andra kärlsjukdomar, blindhet eller dialyskrävande njursvikt. Att den feta maten är boven är emellertid ett av de allvarligaste misstagen inom modern medicin.

Det finns flera slags diabetes, men symtomen är likartade. Blodsockret stiger till höga höjder och utsöndras i urinen när maten innehåller för mycket kolhydrater. Två typer dominerar: ungdomsdiabetes, också kallad typ 1, och åldersdiabetes, kallad typ 2. Trots namnlikheten handlar det om två olika sjukdomar.

Vid typ 1 producerar bukspottkörteln för lite insulin, och före insulinets upptäckt dog alla som drabbades. Att fett inte är orsaken visade lundaprofessorn Karl Petrén, när han lyckades hålla liv i sina patienter utan insulin genom att ta bort matens kolhydrater helt och hållet och ersätta dem med fett och protein.

Vid typ 2, den allra vanligaste, stiger blodsockret därför att insulinet inte fungerar optimalt. Att kalla sjukdomen för åldersdiabetes är emellertid vilseledande; i dag drabbar denna diabetestyp även unga.

Att det också är kolhydraterna och inte fettet som är boven vid typ 2-diabetes är solklart. Redan 1963 rapporterade läkaren George Campbell att en tredjedel av de indier som emigrerat till Sydafrika för att arbeta inom sockerindustrin fick typ 2-diabetes, medan frekvensen i hemlandet endast var 1 procent. Kolhydraterna är dock inte själva orsaken; annars borde de flesta av oss drabbas. Sannolikt finns det en ärftlig faktor. Men att sjukdomen ger sig till känna när maten innehåller för mycket socker och kolhydrater är gammal kunskap.

Varningarna mot det mättade fettet tog fart på 80-talet när kolesterolkampanjen startade. Amerikanska experter beslöt då att även diabetespatienter borde undvika det och föreslog därför en kost där kolhydraterna skulle täcka det mesta av kaloribehovet. Sedan dess har kolhydratkonsumtionen ökad kraftigt, medan konsumtionen av det mättade fettet har avtagit. Det är just under denna period vi sett den explosionsartade ökningen av övervikt och typ 2-diabetes!

Hur kan man påstå att orsaken är det mättade fettet? Är det inte mera sannolikt att de som har anlag för åldersdiabetes äter för mycket bröd, ris, potatis, sötsaker och andra kolhydratrika födoämnen? Det finns mycket som tyder på just det.

Förra året ombads en av oss (UR) att fungera som extern granskare av ”Mat vid diabetes”, en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Det visade sig att man i den preliminära rapporten hade uteslutit nästan ett tjugotal väl utförda koststudier på människor med åldersdiabetes eller dess förstadium, det metabola syndromet. Anledningen var att de ansågs vara för korta eller haft för få försökspersoner.

I dessa experiment har man jämfört en kolhydratfattig, fettrik diet, också kallad LCHF (LowCarb/HighFat) med den gängse kolhydratrika. I stort sett alla experiment visade att samtliga riskfaktorer för typ 2-diabetes hade förbättrats med LCHF-kosten, och många av patienterna kunde lägga diabetesmedicinen på hyllan.

De större experimenten visade däremot ingen väsentlig skillnad mellan en kolhydratfattig och en kolhydratrik kost. Förklaringen är att ingen har använt en kost där mindre än 40 procent av kaloribehovet hade täckts av kolhydrater. Vad de små studierna visar är nämligen att nyttan endast blir tydlig under denna gräns. Ju färre kolhydrater, desto bättre effekt.

I den externa granskningsrapporten (www.ravnskov.nu/SBU) påpekas att det inte fanns skäl att varna för det mättade fettet. Åtta vetenskapliga översiktsartiklar har visat att mättat fett är ofarligt, vilket också framgår av WHO:s och FAO:s senaste rapport ”Fats and Fatty Acids in Human Nutrition”

Ingen av dessa synpunkter togs med i den färdiga rapporten. Inte heller nämndes de fina resultaten från de små studierna. SBU menar att ingen av de studerade kosttyperna kan förebygga diabetes, och att det saknas ett säkert samband mellan fettintag och kranskärlsjukdom. Men, tillägger de, det vetenskapliga underlaget för att lågfettkost minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos andra anses vara tillräckligt för att också rekommendera den vid typ 2-diabetes. Därför följer svensk diabetesvård riktlinjerna från den europeiska Diabetes and Nutrition Study Group.

Huvudinvändningen mot LCHF-kosten är att det saknas långtidsstudier. Det är emellertid föga sannolikt att en diet som redan efter några veckor kan normalisera blodsockret och blodets insulinhalt, sänka blodtrycket, öka insulinkänsligheten och minska kroppsvikten utan negativa effekter på blodets kolesterol, inte skulle vara gynnsam på längre sikt.

Det bör också nämnas att det inte finns något kostexperiment som visat att de nuvarande kostråden gör nytta, vare sig på kort eller långt sikt. Råden bygger på spekulationer; ingen har testat om de fungerar.

En korrektion: Det har publicerats två korta, positiva studier finansierade av sockerindustrin, men ingen har kunnat bekräfta deras resultat.

Ett annat SBU-argument är att många patienter har svårt att acceptera LCHF-kosten. Att somliga inte tycker om den är emellertid en utmaning för våra kockar och dietister och inget skäl att avvisa den. Med samma argument borde vi även sluta använda penicillin, därför att vissa inte tål det eller tycker att det smakar illa.

Nyligen togs ämnet upp i Läkartidningen. Inte ett ord nämndes om de många positiva resultaten från LCHF-experimenten. Flera författare, alla med ekonomiska bindningar till läkemedelsindustrin, underströk i stället vikten av att sänka blodsockret effektivt med hjälp av medicin. Det påpekades dock att inga långtidsstudier har lyckats minska dödligheten med medicin; i den senaste ökade den till och med. Att insulinbehandling ökar vikten och risken för allvarliga komplikationer nämndes också, men det ansågs inte vara något hinder.

Som tur är har talrika diabetiker själva upptäckt att de blir friska utan medicin om de minskar radikalt på bröd, ris, pasta, potatis, sötsaker och sockerdrycker och i stället äter sig mätta på kött, fisk, ägg och hederliga mejeriprodukter.

Uffe Ravnskov
med dr, docent, oberoende forskare, Lund
Karl E Arfors
professor emeritus, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB
Christer Enkvist
f d landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU
Björn Hammarskjöld
överläkare
Tore Persson
läkare
Tore Scherstén
professor emeritus, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsråd
Ralf Sundberg
docent
Jørgen Vesti Nielsen
överläkare

Kolhydrater

Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Men det finns enstaka kolhydrater även från djurriket, till exempel mjölksocker, alltså laktos. Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker, till exempel söta drycker, godis och bakverk, är inte nyttiga.

Källa: Livsmedelsverket