Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så bör den auktoritära populismen bemötas”

Populismen har permanentats. Det blir allt svårare att dra en skarp gräns mellan populister och etablissemang. Det auktoritära idégodset sprids in i den politiska mitten. Därför är det dags att skifta fokus till hur de auktoritära idéerna ska bekämpas, skriver Andreas Johansson Heinö och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.

Partier med auktoritär ideologi stöds i dag av var femte europeisk väljare och utövar regeringsmakt i vart tredje land i Europa. Debatten om huruvida etablerade partier ska isolera eller konkurrera med populisterna har spelat ut sin roll. Populismen är här för att stanna och etablerade partier måste lära sig hantera dem. Kompromisser med populister i sakfrågor måste därför kombineras med ett starkare konstitutionellt ramverk som skyddar den liberala demokratins fundament: maktdelning, äganderätt och minoritetsskydd.

 

Foto: DN

 

Aldrig tidigare har populistiska partier haft ett så starkt stöd i Europa. En granskning som Timbro har genomfört – Timbro authoritarian populist index – visar att nästan var femte europeisk väljare röstar på ett vänster- eller högerpopulistiskt parti. 2015 blev det mest framgångsrika året hittills för populistiska partier. Hittills i år har framgångarna fortsatt i parlamentsval i Slovakien, Irland, Serbien och Cypern, i presidentval i Österrike och i delstatsval i Tyskland. Inte ett enda land går entydigt mot denna trend.

Likaså är populisternas inflytande större än tidigare. I skrivande stund sitter populistiska partier i regeringar i nio länder och agerar som parlamentariskt stöd i ytterligare två. Det innebär alltså att var tredje europeisk regering inkluderar eller är beroende av populister.

Det är hög tid att inse att populismen inte är en temporär utmaning utan ett permanent inslag i moderna partisystem. Högerpopulistiska partier samlar numera dubbelt så många väljare som partier med liberalism som primär ideologisk beteckning.

Detta hot ska varken överdrivas eller underskattas. Det vi bevittnar är inte fascismens återkomst. Faktum är att samtidigt som stödet för populism ökat, är stödet för genuint antidemokratiska partier på rekordlåga nivåer. Mindre än två procent av Europas väljare stöder totalitära vänster- eller högerpartier. Distinktionen är viktig. Förmår man inte skilja på auktoritär och totalitär populism förstår man heller inte på vilket sätt populismen är ett hot – och därmed inte heller hur den kan motverkas.

Faktum är att man skulle kunna vända på problemformuleringen: ett av den auktoritära populismens mest destruktiva drag är att dessa krafter inte bara bejakar folkstyret utan vill utöka det, genom att angripa den liberala demokratins begränsningar av majoritetens makt.

Det finns viktiga skillnader mellan vänster- och högerpopulister men de förenas i bristande tålamod med rättsstatens principer och bristande respekt för de oberoende institutioner som är nödvändiga för en fungerande maktdelning. Högerpopulismens attacker på minoritetsrättigheter, liksom båda gruppernas föraktfulla inställning till äganderätt, är en fullt logisk utlöpare av den inställning till majoritetens primat som genomsyrar den auktoritära demokratisynen.

Debatten om hur populismen ska bemötas har länge dominerats av två alternativa strategier: att isolera eller konkurrera med populisterna. Förespråkare för isoleringsstrategin har hävdat att likabehandling legitimerar populistiska partier. Därför bör populisterna isoleras från samarbete och inflytande. I Sverige var decemberöverenskommelsen ytterst ett uttryck för detta synsätt.

Förespråkare för konkurrensstrategin har å sin sida förklarat populismens framväxt med de etablerade partiernas oförmåga att erbjuda alternativ i för väljarna viktiga frågor. Därför bör etablerade partier konkurrera med populisterna, om inte med samma svar så åtminstone med andra svar på samma frågor som dessa partier driver: invandringen, EU och globaliseringen.

Båda perspektiven äger sannolikt viss riktighet. Ökande legitimering respektive bristande sakfrågekonkurrens har troligen haft betydelse för populismens framväxt. Men inget av perspektiven är tillräckligt.

- För det första har både isolering och konkurrens prövats i ett stort antal fall. Trots det är det förtvivlat svårt att hitta exempel på framgångsrika motstrategier. Stödet för populistiska partier har ökat under en lång tidsperiod i hela Europa och under en stor variation av ekonomiska, institutionella och politiska omständigheter.

- För det andra blir det allt svårare att dra en skarp gräns mellan populister och etablissemang. Både vad gäller ideologi och policy överlappar i dag populisterna de etablerade partierna och deras väljarskaror. För trettio år sedan gick det en tydlig gräns mellan demokratiska och auktoritära partier, till vänster om socialdemokratin och till höger om borgerligheten. Så är det inte längre. I dag går anständighetsgränsen snarare rakt igenom de vänster- och högerpopulistiska partierna. Samtidigt sprids det auktoritära idégodset in i den politiska mitten.

I stället för att utkämpa gårdagens strid om hur de populistiska partierna ska förhindras att växa är det därför dags att skifta fokus till hur de auktoritära idéerna ska bekämpas. Vi menar att den auktoritära populismen bör bemötas på följande sätt:

Foto: DNUpprätthåll en tydlig åtskillnad mellan demokratiska principer – som inte är förhandlingsbara – och de dagspolitiska sakfrågorna – som kan förhandlas med alla. Minoritetsskydd, maktdelning och äganderätt bör vara utom räckhåll för partier av alla kulörer. Däremot kan skatter, betygssystem eller miljöregleringar ändras av vilken partikonstellation som helst, utan att demokratin är hotad.

 

Foto: Se över behovet av fler farthinder för beslutsfattande. Överallt i Europa använder populister den politiska makten till att snabba på beslutsfattandet. Vänster- och högerpopulister förenas i bristande tålamod med rättsstaten och längtan efter en stat med starkare muskler. Här bör liberala krafter mobilisera för det rakt motsatta perspektivet.

 

Foto: Behandla alla demokratiskt valda partier likvärdigt. För att vinna legitimitet måste förändringar av politikens spelregler ske öppet, förankras demokratiskt och sträva efter att alla väljares röster ska vara lika värda. Decemberöverenskommelsen är ett pedagogiskt exempel på hur man inte ska göra: den illustrerade ett exceptionellt töjbart politiskt system, konstruerat för att i största möjliga mån underlätta politiskt beslutsfattande, oavsett valresultat. Detta faktum brukar framhållas som en styrka men framstår allt mer som en sårbarhet.

 

Foto: Erkänn att politiken saknar lösningar på många samhällsproblem. Populismen vinner näring av brustna löften. Europas vänster- och högerpopulister tar vid efter generationer av socialdemokratiska och borgerliga politiker som utlovat jobb, bostäder, välfärd, säkerhet och tillväxt. När de inte klarar detta skuldbeläggs invandrare, globaliseringen eller EU. Om oförmågan att prioritera offentliga utgifter kombineras med låg tillväxt eller en svår ekonomisk kris, kommer en redan fertil jordmån för populistiska budskap att förvandlas till en mardröm för de etablerade partierna.

De beprövade motstrategierna har nått vägs ände. Varken isolering eller konkurrens hindrar populismens framväxt. För de etablerade partierna återstår att gilla läget: kompromissa i sakfrågor men värna den liberala demokratins ramverk. Principer om maktdelning, äganderätt och minoritetsskydd måste placeras utom räckhåll för klåfingriga politiska majoriteter, oavsett hur de är sammansatta.

DN Debatt. 19 juni 2016

Debattartikel

Andreas Johansson Heinö och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro:
”Så bör den auktoritära populismen bemötas”

Repliker

Robert Stenkvist (SD), riksdagsledamot:
”Varför inte lyssna på folket och väljarna?”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.