DN Debatt

”Så förstärker vi arbetet mot våldsbejakande extremism”

Många visade i går sitt deltagande med offren för terroristattacken mot ­satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris.
Många visade i går sitt deltagande med offren för terroristattacken mot ­satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris. Foto: PETER PARKS

Efter attentatet. Att skapa konflikt är extremismens arbetsmetod, såväl i Sverige som i Frankrike. Extra allvarligt är det när våldet riktas mot det fria ordet. Nu ­intensifierar vi arbetet med kartläggning av hot och förebyggande av våldsbejakande extremism, skriver kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Mycket har redan sagts och skrivits om onsdagens fruktansvärda terrorattentat mot den franska tidskriften Charlie Hebdo. Vissa tycker att fördömanden och manifestationer är meningslösa uppvisningar som inte biter på dem som föraktar demokratin till den grad att man attackerar den.

Att vi tillsammans visar vår avsky och avståndstagande är emellertid ett bevis för demokratins kraft. Att vi tillsammans visar att terror och våld aldrig är en lösning eller väg framåt. Genom att samlas manifesterar vi att vårt samhälle inte har givit vika för terrorn.

Rädslan är både terroristens syfte och metod. Inte bara i dag utan även på lång sikt. Attentatet mot redaktionen i Paris var inte bara tänkt att sprida död här och nu. Attentatsmännen vill också skicka en hotfull signal till all framtida journalistisk verksamhet. Målet är att skapa oro som subtilt smyger sig på journalisterna, pressen och i slutändan det fria ordet.

I vår del av Europa har vi vår beskärda del av angrepp på demokratin. De senaste årens attentat mot moskéer och synagogor i Sverige är ett exempel. Nazisternas attacker mot demonstrationen i Kärrtorp ett annat. Journalister som hotas av både höger- och vänsterextremister för det de bevakar och rapporterar om är ytterligare ett. Det gemensamma för alla dessa attentat är att försöka skrämma människor till tystnad och avstå demokratiskt engagemang.

Journalister är en grupp som är särskilt utsatta för hot, trakasserier och våld, i vissa fall dödligt. I världen mördades under året som gick 118 journalister enligt Internationella Journalistförbundet. En av dem var den svenska journalisten Nils Horner. Enligt Reportrar utan gränser har också våldet mot journalister blivit mer systematiskt, brutalt och rått än tidigare.

Samtidigt med detta ser vi hur extremismen och polariseringen växer sig starkare inom EU. På många håll, även i Sverige, tar främlingsfientliga partier plats i parlament och andra valda församlingar. I flera länder har dessa partier också kunnat förskjuta den politiska debatten så att det införts allvarliga begränsningar för människors fria rörlighet inom EU och även högre murar mot de som flyr undan krig och terror. I Sverige kan vi emellertid stoltsera med en bred enighet i riksdagen om att den vägen inte är aktuell, något som vi alla ska vara stolta över, oavsett partifärg.

Om vi ska kunna fortsätta att vara ett öppet, tolerant och stolt land behöver vi stärka samhällets säkerhetssystem mot terrorns destruktiva kraft. Lösningen stavas mer och starkare demokrati, både inom Sverige och i EU-samarbetet. Frankrike är inte ensamt i detta, det krävs gemensamma krafttag för att försvara ett fortsatt demokratiskt Europa.

I regeringsförklaringen sade statsminister Stefan Löfven att det är genom många människors engagemang som vi kan hindra att anti-demokratiska krafter får fotfäste i vårt land.

Regeringen kommer löpande att lägga fram konkreta förslag på insatser för att vi ska kunna stärka det demokratiska samtalet och motverka att fler hamnar i sammanhang där extremism kan slå rot och växa.

Under det kommande året finns ett antal konkreta insatser från regeringen:

• Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har fått i uppdrag att göra en kartläggning och analys av den befintliga kunskapen om hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild betydelse för det demokratiska samhället. De som omfattas av kartläggningen är personer som är verksamma inom journalistik, förtroendevalda politiker och tjänstemän samt personer som är verksamma inom rättsväsendet, och andra relevanta myndigheter. Med detta underlag från BRÅ hoppas vi få en tillräcklig bild för att kunna föreslå konkreta motåtgärder på lokal och nationell nivå. Uppdraget redovisas i mars 2015.

• Arbetet mot rekrytering till extremistmiljöer samt stöttning av de krafter som arbetar med att hjälpa människor att lämna dessa sammanhang har hög prioritet. Under 2015 satsas 5 miljoner kronor i insatser till organisationers och kommuners arbete mot våldsbejakande extremism. Detta handlar om att motverka såväl rekrytering som hjälp till de som vill lämna den extrema miljön.

• Ett omfattande förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism koordineras av regeringens särskilda samordnare Mona Sahlin. Under 2015 planerar regeringen exempelvis att gå fram med en handlingsplan som rör förebyggande av utländska stridande.

• Regeringen kommer att under året arbeta fram en nationell strategi mot islamofobi. Genom intensifierade kunskapsinsatser stärker vi samhällets gemensamma motståndskraft mot misstro och rädsla.

Den fria pressens roll i demokratin ska inte underskattas eller tas för givet. Med en oberoende och fri press får vi en stark demokrati där makten både granskas och diskuteras. I yttrandefriheten ingår också rätten att publicera samhällssatir över allehanda makthavare, såväl religiösa som politiska.

Det finns inga enkla svar på svåra problem. Därför kan vi inte heller förlita oss på simpla populistiska förslag till lösningar. På samma sätt som fler lås- och larmsystem inte löser samhällets problem med kriminalitet så kan vi inte tro att en repressiv politik som beskär demokratin ska kunna hindra framtida terrordåd.

Ett samhälle med minskade klyftor, fler jobb och ökat deltagande är grunden för att vi på allvar ska kunna mota bort extremism och våld.

Att skapa konflikt är extremismens arbetsmetod. Demokratins svar ska vara att skapa utrymme för en mångfald av röster och åsikter.