Kognitiv beteendeterapi: Granskningen har varit ovanligt omfattande, skriver SBU.
Tomas Eriksson kritiserar den 14 juni SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, för att vi i en rapport från 2004 bedömt att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en metod som har lika god effekt som läkemedel mot lindriga och måttliga depressioner. Han anser att rapporten är ett hafsverk som inte är styrkt genom vetenskapliga studier. SBU har ibland blivit beskyllda för att vara omständliga och onödigt noggranna. Aldrig har vi fått kritik för att göra ett hafsverk. Så har inte heller varit fallet i projektet om depression.
Vid starten av alla SBU-projekt tillsätts en expertgrupp med ledande forskare och kliniskt erfarna personer som skall granska den vetenskapliga litteraturen. I depressionsrapporten var det 12 experter inom psykiatrin som medverkade. Stora och viktiga SBU-projekt tar oftast flera år att genomföra. Granskningen är dock inte klar när projektgruppen skrivit färdigt sitt manuskript. Ett antal sakkunniga och SBU:s vetenskapliga råd (15 högt vetenskapligt skolade personer) granskar också rapporten.
Detta är en granskningsprocess som är betydligt mer omfattande än den som vanligen sker i vetenskapliga tidskrifter. DN:s läsare får själva bedöma om denna process är ett hafsverk. Alla de experter som deltagit i depressionsrapporten har alltså en annan bedömning än Tomas Eriksson.
Vi kan också kort kommentera de sex detaljpunkter som han tar upp:
1. Tomas Eriksson undrar varför vi ”bara” granskat 1 434 av 5 000 studier. Jo, därför att de andra inte kunde besvara frågan om effekten av KBT på depression. Följdfrågan var varför vi i litteraturförteckningen bara redovisar 462 studier och inte tar med andra knappt 1 000 studier. Jo, därför att studierna visade sig vara irrelevanta för frågeställningen eller att kvaliteten på dessa studier var för låg. Det är detta som är del av SBU:s metodik.
2. SBU-rapporterna (3 delar) om behandling av depressionssjukdomar finns alla tillgängliga på SBU:s hemsida inklusive litteraturöversikt.
3. Vi gläder oss åt att Tomas Eriksson tycker vår granskningsmall är bra och utan invändningar. Den har också använts i bedömningen av studiernas kvalitet.
4. Studier av låg kvalitet har också sammanställts, men de har – tvärtemot vad Tomas Eriksson skriver – inte inkluderats i den samlade värderingen.
5. SBU:s samlade värdering bygger enbart på studier av hög eller medelhög kvalitet. Dessa är angivna i de sammanställda tabellerna och tvärtemot vad Tomas Eriksson anför kan en utomstående pröva SBU:s slutsatser.
6. Skälet till att en expert hade förbehåll var att SBU:s kansli bedömde att det behövdes en minskning och redigering av ett alltför omfattande dokument.
Ett flertal studier och SBU:s samlade värdering har visat att KBT har en likvärdig effekt med läkemedel mot lindrig eller måttlig depression. En SBU-rapport om ångestsyndrom har också påvisat effekter av KBT. Det kan också konstateras att SBU:s slutsatser delas av de psykiatriska organisationerna i bland annat England, Kanada, Australien och USA.
Måns Rosén chef för SBU
Nina Rehnqvist tidigare chef, SBU och numera ordförande i SBU:s nämnd
Marie Åsberg professor emeritus, ordförande i SBU:s rapport om behandling av depressionssjukdomar
Sten Thelander specialist i psykiatri och internmedicin, projektledare i SBU:s rapport om behandling av depressionssjukdomar