DN granskar tiggeriet

”Så kan Europa bidra till att minska antalet tiggare”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Förbud löser inget. Vi förnedrar inte genom att se människan vid tiggarmuggen. Förnedringen ligger i det förtryck som tvingar tiggaren att sitta där. Europas romer diskrimineras fortfarande skamligt. Detta är hela Europas ansvar, inklusive vårt eget, skriver Thomas Hammarberg och föreslår en rad satsningar.

Förbud löser inget. Vi förnedrar inte genom att se människan vid tiggarmuggen. Förnedringen ligger i det förtryck som tvingar tiggaren att sitta där. Europas romer diskrimineras fortfarande skamligt. Detta är hela Europas ansvar, inklusive vårt eget, skriver Thomas Hammarberg och föreslår en rad satsningar.

Många reagerar starkt inför åsynen av utländska, romska tiggare i våra städer. Deras närvaro känns oerhört provocerande. Några av oss ger en slant men de flesta vänder bort blicken.

Olika teorier lanseras för att rättfärdiga den reaktionen. En är att tiggarna skulle vara kopplade till kriminella ligor – frivilligt eller under tvång. En annan att de inte alls är så fattiga som de utger sig för att vara. Det sägs också att vi bara förnedrar tiggaren genom att lämna en slant i den framsträckta muggen.

Annons:

Justitieministern vill utreda möjligheten att kriminalisera tiggandet. Professor Bo Rothstein vill förbjuda själva givandet (DN 28/12); han tror att det skulle pressa fram reformer som skulle häva misären för dem som nu tigger.

Det krävs en mer seriös debatt – byggd på fakta, en verklighetsnära analys av varför tiggarna faktiskt kommer hit och meningsfulla förslag om vad som kan göras.

Det är sant att en del romer har blivit offer för människohandel över Europa, men detta är inte situationen för flertalet tiggare vi ser på trottoarerna. Något bevis för att några av dem skulle vara knutna till maffiagrupper eller den organiserade brottsligheten har inte kommit fram.

De kommer hit ensamma eller tillsammans med några familjemedlemmar. De är i allmänhet utblottade – resan har kostat en del - men hoppas kunna tjäna ihop pengar här att ta med sig hem till den övriga familjen.

Jag har besökt en del orter varifrån tiggare kommer i centraleuropeiska länder, inte minst Rumänien och västra Balkan. Majoriteten romer där lever i extrem fattigdom. Det är närmast omöjligt att få jobb, i vissa områden är arbetslösheten nära hundraprocentig. Många bor i ruckel utan vatten, avlopp eller elektricitet.

Hälsostandarden är låg, barnadödligheten hög och medellivslängden kort. Många av barnen lämnar skolan i förtid, drabbade av mobbning eller efter ha placerats i specialklasser med undermålig undervisning.

Denna misär är inte självvald, den är påtvingad genom systematisk och långvarig diskriminering. Dessutom har antiziganismen i Europa på senare år åter tagit formen av hatpropaganda och inte sällan rena hatbrott. Den våldsbejakande extremhögern stämplar mot romerna i land efter land.

Detta är den verklighet många av tiggarna kommer ifrån. Väl här blir de uteliggare, de sover under en presenning eller i ett bilvrak i förorten. De far illa, inte minst den här årstiden. En del av dem återvänder hem lika fattiga som när de kom.

Denna tragedi lindras inte av att tiggandet kriminaliseras. Ett förbud att ge något i muggen erbjuder inte heller en lösning – en sådan lag skulle bara sopa problemen under mattan. Enda verkliga effekten av en kriminalisering skulle bli att romerna ytterligare stigmatiseras.
Vi förnedrar inte genom att faktiskt se människan vid muggen; förnedringen ligger i det förtryck som tvingar tiggaren att sitta där. Den slant som ges är ett litet bidrag till den enskilde tiggarens och familjens överlevnad men når förstås inte de sociala problemens rötter.

Det avgörande är själva politiken. Det behövs genomgripande reformer för att motverka den anti-romska rasismen, för att säkerställa att romernas mänskliga rättigheter tas på allvar och för att kompensera för begångna övergrepp och kränkningar.

Vi bör se tiggarnas närvaro som en påminnelse om två saker: att en stor folkgrupp i Europa (10–12 miljoner människor) alltjämt skamligt diskrimineras; och att detta är ett ansvar för hela Europa, inklusive oss själva.

Visst har EU och Europarådet program för att stödja romernas integration; medlemsstaterna har uppmanats att utarbeta strategier och handlingsplaner. Men resultaten är hittills påfallande magra.

Vad som behövs är en mer systematisk, kraftfull och resultatinriktad europeisk politik för romernas rättigheter, med avtryck i varje EU-land. Den måste självfallet bygga på en seriös konsultation med romska representanter – något som i dag försummas.

Inför EU-parlamentsvalet i maj bör kandidaterna avkrävas besked i denna fråga. Vad som faktiskt krävs är en rad satsningar, däribland följande:

• I kampen mot antiziganismen är det nödvändigt att erkänna övergreppen i det förgångna, inklusive de nazistiska och fascistiska massmorden. Medlemsländerna bör uppmanas att göra en seriös granskning av de övergrepp som drabbat romerna – i samverkan med företrädare för romerna själva.

• Företrädare för staten bör framföra en formell ursäkt och romernas historia och kultur göras känd, inte minst i den vanliga skolundervisningen.

• Tiotusentals romer i Europa är fortfarande statslösa och många har inte ens de enklaste id-handlingar. Det har enorma konsekvenser för den enskilde, inte minst i kontakter med sjukvården. Romerna måste tillerkännas det mest självklara: rätten till en hemvist och en formell identitet.

• Boendet är en annan krisfråga. Många bor i rena slummen men fruktar ändå att bli vräkta eftersom de i många fall saknar formellt tillstånd. Vräkningarna måste ersättas med en politik som syftar till att legalisera boendet och trygga anständiga boendeförhållanden.

• De romska barnen måste få en chans. Mer måste göras för att ge dem möjlighet att gå i förskola. I skolorna måste det bli ett slut på tendensen att automatiskt sätta romska barn i specialklasser, vilket innebär att de lämnar skolan utan den utbildning som nu krävs på arbetsmarknaden.

• Jobben är avgörande. Åtgärder måste vidtas för att hindra diskriminering vid anställningar – något som i dag även drabbar romer med utbildning. Kvoter och positiv särbehandling bör prövas för vissa jobb. Viktigt vore också ett genomtänkt stöd – inklusive rådgivning och mikrokrediter – till småföretagande bland romer så att de själva kan bygga sin ekonomi.

Visst kommer det att ta tid innan sådana reformer ger effekt. Men de nödvändiga besluten kan fattas snart - om den politiska viljan finns.

Andra har läst

Mer från förstasidan

ebola500
Foto:AP

 Visar inga tecken på att avta Undantagstillstånd och stängda skolor. 15  2 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

 Krismöte i Storbritannien. Ett växande hot mot landet. 116  7 tweets  109 rekommendationer  0 rekommendationer

 USA höjer beredskapen. Fruktade viruset bara en flygresa bort. 60  2 tweets  58 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Stor förlust.” Läkaren Khan ledde kampen mot viruset – dog själv. 165  5 tweets  160 rekommendationer  0 rekommendationer

ebola144
Foto:Rex
bron144
Foto:Magnus Hallgren Går över bron.

 Gröna linjen. ”De kliar sig i huvudet allihopa.” Stopp i trafiken sedan flera timmar. 111  6 tweets  104 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
Annons:
flyg_500
Foto:Alamy

 Med signalspaningsflygplan. Ryskt flyg fick planet att ändra kurs. 23  5 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hemlig rapport visar: Svenskt luftrum kränkt av utländskt flygplan. 270  24 tweets  244 rekommendationer  2 rekommendationer

luftrum_144102
Grafik:DN

 Maktspelet på Östersjön. Ryska flottan har tredubblat närvaron. 749  148 tweets  598 rekommendationer  3 rekommendationer

 Plan var nära att krocka. Ryskt spaningsflyg i SAS-planets väg. 133  11 tweets  114 rekommendationer  8 rekommendationer

 Fem makabra turistmål. Människofoster, seriemördare och tortyrsånger på semestern. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

skelett_244119
Foto:Alamy
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: