Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Så kan Förbifarten bli en grön bussled för regionen”

Kan utvecklas till ”Stockholmsbågen”. Med särskilda körfält kan superbussar köras i minuttrafik, som en flexibel ”pendeltågstrafik” på gummihjul. Det skulle ge den kanske snabbaste och största minskningen av koldioxidutsläpp i Stockholm som hittills diskuterats, skriver lokalpolitiker och tredje AP-fonden.

Stockholms omtalade trafikled Förbifarten har varit ifrågasatt men kan bli en grön lösning för miljöanpassade transporter och aktivt bidra till Stockholms stadsutveckling. Med hjälp av superbussar, nytänkande och alternativa finansieringslösningar kan Förbifarten utvecklas till Stockholmsbågen Haninge-Täby, ett innovativt och hållbart infrastrukturprojekt.

Motståndet mot projektet har gått ut på att kollektivtrafikens roll har varit underordnad bilens och att det därmed inte varit tillräckligt grönt. Ett ensidigt fokus på ökad biltrafik leder till ökade koldioxidutsläpp, säger kritikerna. Men det behöver inte finnas en motsättning mellan att fullfölja Förbifarten och att satsa på en utbyggd kollektivtrafik. Snarare tvärtom. I den vision som Skanska och Scania har tagit fram ser vi en modell där motorvägen Förbifarten förvandlas till ett innovativt grönt infrastrukturprojekt.

Idén är att Förbifarten sträcks ut till en båge runt Stockholm mellan Haninge och Täby, Stockholmsbågen. Genom en enkel komplettering av befintliga planer kopplas Förbifarten samman med den befintliga Norrortsleden och den planerade Tvärförbindelse Södertörn. På det sättet blir förbifarten en integrerad del i Stockholms trafiksystem snarare än en väg förbi staden. Den nya sträckningen från Haninge till Täby kompletteras med en kraftfull satsning på superbussar som kan köras på biobränslen, hybridiseras eller elektrifieras.

”Superbussarna” är primärt dubbeldäckare som med teknikens hjälp kan kopplas ihop till fordonståg och transportera 250 passagerare eller fler. Dedikerade körfält i vardera riktningen i Stockholmsbågen avdelas för superbussar, vilket gör att de kan köras i minuttrafik, som en flexibel ”pendeltågstrafik” på gummihjul. Resultatet blir en framåtblickande helhetslösning för transporter med kapacitet att halvera biltrafiken på Förbifarten. Det skulle ge den kanske snabbaste och mest radikala minskningen av koldioxidutsläpp i Stockholm som hittills diskuterats. Att genomföra Stockholmsbågen skulle konkret bidra till att efterfråga de lösningar som krävs för Sveriges ambition att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 och vara en drivkraft i en utveckling mot bättre miljölösningar i transportsektorn.

Att åka buss mellan Haninge och Täby skulle ta 45-50 minuter. Superbussarna skulle knyta ihop de regioncentrum – Flemingsberg, Kungens kurva, Barkarby och Kista – som finns däremellan och öka förutsättningarna för att dessa centrum ska kunna växa. Men det skapar också förutsättningar för att utveckla staden och bygga nya attraktiva bostadsområden. På flera ställen efter den tänkta sträckningen finns mark till rimliga priser som skulle kunna bebyggas och som då också får goda kollektivtrafikförbindelser. Det ökade behovet av kollektivtrafik kan nämligen snabbt mötas genom att nya lokala miljöbussnät byggs och ansluts till noder där superbussar och spårbunden trafik möts i dessa regioncentra.

Att utveckla och förfina det som redan är planerat genom en samverkan mellan privata aktörer, pensionskapital och det offentliga kan leda till att Sverige på samma sätt som vi blivit ledande i utvecklingen av fordon också kan bli världsledande i utvecklingen av fossilfria kollektivtransportsystem och bidra till att sänka koldioxidutsläpp, och inte bara i Sverige.

Förverkligandet av den här visionen kan göras till en rimlig kostnad i förhållande till dess stora nytta. De första beräkningarna pekar på ungefär 5 miljarder kronor. Men för att undvika långa och komplicerade förhandlingar om vem som ska finansiera krävs nytänkande.

I stället för att skattepengar ska reserveras för dessa stora och mycket långsiktiga investeringar kan pensionspengar investeras. För AP-fonderna är liknande infrastrukturprojekt högintressanta eftersom det handlar om en socialt och miljömässigt hållbar, men också långsiktig och stabil investering. En variant på en sådan finansieringslösning kan vara att investeraren under en begränsad tidsperiod får en löpande ersättning baserad på kollektivtransportsystemets tillgänglighet. Det här är ingen unik lösning internationellt, och erfarenheterna av sådana projekt har varit mycket goda. Projekt där ersättning är knuten till tillgänglighet slutförs mycket oftare i tid och de ekonomiska riskerna sprids mellan de olika parterna.

Nu har vi möjligheten att förvandla Förbifarten till Stockholmsbågen – en världsledande framtidslösning för kollektivtrafik.