DN Debatt

”Så kan Sverige få fler Nobelpristagare”

En experimentell touchscreen, gjord av materialet grafen. Forskning om materialet, som består av ett enda lager kolatomer, belönades med Nobelpriset 2010. Materialet står i centrum för en stor forskningssatsning på Chalmers.
En experimentell touchscreen, gjord av materialet grafen. Forskning om materialet, som består av ett enda lager kolatomer, belönades med Nobelpriset 2010. Materialet står i centrum för en stor forskningssatsning på Chalmers. Foto: imago/Xinhua

I EU pågår nu arbetet med att förenkla forskningsutbyte – något som öppnar för mer forskning, fler jobb och nya företag i Sverige. Nu måste vi satsa för att EU ska ta täten i forskningsvärlden, skriver europaparlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Fredrick Federley (C).

När den svenska Nobelkommittén för några veckor sedan ringde upp årets Nobelpristagare i kemi, fysik, medicin och ekonomi gick tre av tio samtal till akademiker i USA. Två av priserna går i år till forskare verksamma i något av EU:s 28 medlemsländer och övriga fem till pristagare i Japan och i Norge.

Sammantaget är USA vida överlägset Europa när det gäller antal Nobelpris. Sedan 1901 har EU-länderna gemensamt tilldelats 264 Nobelpris i kategorierna kemi, fysik, ekonomi och medicin. Den siffran kan jämföras med USA:s 313 pris i samma kategorier, alltså 49 fler än EU, trots att EU har nästan dubbelt så stor befolkning som USA.

USA:s framgångsrecept är framför allt generös invandring, stora statliga forskningsanslag och stipendier som möjliggör långsiktig högkvalitativ forskning. USA:s relativt öppna gränser och välkomnande attityd gentemot människor från andra länder gör att amerikanska universitet lyckats attrahera och locka till sig en stor del av världens ledande forskare. Nästan var tredje nobelpristagare som får priset för forskning de bedrivit vid ett amerikanskt universitet är född i ett annat land, främst i Tyskland, Kanada, Storbritannien, Ryssland och Kina.

Vi får inte upphöra att understryka den till synes självklara sanningen att det bara är genom kraftfulla investeringar och satsningar på forskning och utveckling som vi kan lösa framtidens samhällsutmaningar på medicinens, energins och miljöns områden samt finna hållbara lösningar för energiutveckling, resurseffektivitet, fattigdomsbekämpning och socialt utanförskap.

EU har många världsledande och forskningsintensiva företag, men sett ur ett globalt perspektiv är de europeiska företagen mindre forskningsintensiva än deras motsvarigheter i USA, Kina och Japan. För att EU på allvar ska kunna locka till sig fler forskningsintensiva företag och de främsta akademiska forskarna, måste vi inte bara erbjuda villkor som är lika bra som på andra kontinenter, vi måste kunna uppfattas som det allra bästa alternativet för forskare från länder utanför EU.

Det måste inte vara självklart att högsta målet för en forskare ska vara att etablera sig i USA. Med rätt satsningar och en effektiv strategi inom EU har vi goda möjligheter att vända utvecklingen. Det är därför för oss av avgörande betydelse att EU:s långtidsbudget och framtidsstrategin Horisont 2020 verkligen implementeras och att satsningar på forskning och innovation prioriteras runt om i EU:s medlemsländer.

Ett gemensamt europeiskt forskningsområde, ERA, har nu skapats och det nya forskningsprogrammet Horisont 2020 är på plats sedan årsskiftet. Syftet med ERA är att forskare och vetenskaplig kunskap ska kunna röra sig fritt inom unionen. Fredrick Federley är liberal gruppledare i utskottet som tagit fram strategin och som nu ser till att den förverkligas steg för steg.

Sverige är i allra högsta grad delaktigt i flera av EU:s forskningsprogram. Exempelvis kan vi nämna att Chalmers utgör navet för en gigantisk forskningssatsning på supermaterialet grafen, som kommer att sysselsätta upp emot 1 000 forskare i flera länder under tio års tid. Andra projekt med svenska universitets inblandning handlar bland annat om forskning kring strukturella batterier, som skulle kunna revolutionera marknaden för elbilar. Totalt kommer nästan 80 miljarder euro att investeras i forsknings- och innovationsprojekt mellan 2014 och 2020. Vi kommer att få tillbaka pengarna flerdubbelt i form av innovationer och tjänster som kommer att vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.

I Europaparlamentet pågår nu arbetet med att utforma förbättrade och gemensamma regler för de omkring 200 000 studenter och forskare från länder utanför EU som verkar vid våra europeiska universitet. Målet är att skapa harmoniserade regler och minskad byråkrati, större tillgång till arbetsmarknaden under studieperioden och möjlighet att stanna upp till ett och ett halvt år efter avklarade studier för att fortsätta forska, arbeta eller starta ett företag. Cecilia Wikström är Europaparlamentets rapportör och kommer att i den egenskapen leda förhandlingarna så snart medlemsländerna har antagit en gemensam position. Förhoppningen är att kunna nå en uppgörelse under nästa år.

Det är hög tid att satsa på forskning, innovation och entreprenörskap. Bara så kan vi uppnå det mål som dessvärre känns avlägset: att EU blir världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Med ett fullt utnyttjat europeiskt samarbete kan Sverige bli ett land som inte bara delar ut Nobelpris till enastående forskare och fixar Nobelfesten, utan också i framtiden stolt kan välkomna att ett Nobelpris delas ut till en lysande forskare vid ett av våra framstående universitet.