DN Debatt

”Så kan valhemligheten säkras i de svenska valen”

Den som vill hålla sitt val hemligt förväntas ta valsedlar från flera partier, men det borde inte krävas en aktiv handling från väljarens sida för att bevara valhemligheten, skriver debattörerna.
Den som vill hålla sitt val hemligt förväntas ta valsedlar från flera partier, men det borde inte krävas en aktiv handling från väljarens sida för att bevara valhemligheten, skriver debattörerna. Foto: Pontus Lundahl/ TT

Centralt för demokratin. Det faktum att väljarna ska plocka sina valsedlar inför öppen ridå gör att det svenska valsystemet inte lever upp till kraven om valhemlighet. En lösning vore att ha valsedlarna dolda bakom valbåsen, en annan att man installerar skrivare i vallokalerna, skriver tre statsvetare.

Är valen i Sverige verkligen hemliga? I svenska vallokaler förväntas väljare inför öppen ridå botanisera bland valsedlar som ligger på ett bord i eller vid röstningslokalen. Upplägget skapar obehag hos vissa och försvårar för valhemligheten.

Att valhemligheten är central för det svenska demokratiska systemet slås fast i regeringsformen 3:1: ”Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val”. Rätten att rösta i hemlighet fastställs också i internationella människorättsavtal som Sverige har ratificerat, däribland FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Varför är valhemligheten viktig? Demokratin syftar till att förverkliga folkviljan. Därför måste väljarna kunna uttrycka sin vilja så fritt som möjligt utan att frukta påtryckningar från staten, politiska partier, andra medborgare eller familjemedlemmar. Rösthemligheten värnar också mot korruption: Kan din röst knytas till din person kan den också knytas till belöning eller bestraffning. Genom hemliga, anonyma röster i fria, allmänna och direkta val garanterar vi att demokratin fungerar som den ska.

Den öppna utdelningen av valsedlar gör att det svenska valsystemet inte lever upp till kraven om valhemlighet. Valhemligheten hotas när andra väljare eller valförrättare kan se vilka valsedlar en väljare plockar på sig. Den som vill hålla sitt val hemligt förväntas ta valsedlar från flera partier, eller ta med sig valsedlar som tillsänts per post. Men väljaren ska inte behöva handla aktivt för att värna sin rätt till valhemlighet. Systemet strider också mot vallagens förbud mot valpropaganda i vallokalen, eftersom handlingen att plocka åt sig valsedlar också kan signalera en politisk ståndpunkt.

Så hur kan systemet förbättras? En möjlighet vore att göra som i Norge, där valsedlarna finns bakom skynket i röstbåset. Efter att en väljare har röstat iordningställer valförrättarna röstsedlarna i båset innan nästa väljare släpps in. Kanske gör antalet valsedlar ett sådant system mer ohanterligt i Sverige, som, till skillnad från Norge, håller samtidiga val till riksdag och kommun- och landstingsfullmäktige. Alternativt kunde valsedlarna utplaceras bakom en separat skärm. En annan möjlighet är att använda en så kallad enhetsvalsedel som innefattar alla partier samt deras kandidater – ett system som tillämpas i bland annat Danmark, Tyskland och Holland. Valsedlarna skulle bli något otympliga men andra länders väljare tycks klara av att hantera stora valsedlar.

Elektronisk röstning skulle kunna tyckas lösa problemet. Men det finns goda argument mot elektroniska röstsystem. Vid e-röstning över internet vet vi inte om väljaren röstar i hemlighet. Den risken föreligger förvisso inte vid e-röstning i vallokal, men båda typerna av e-röstning delar problemet att få vet tillräckligt mycket om datorer för att kunna bedöma om systemet är säkert, vilket riskerar minska valsystemets legitimitet. Ett elektroniskt system öppnar också för nya former av valfusk. E-röstning är även exponerat för störningar i elförsörjning medan det nuvarande systemet, som statsvetaren Henrik Oscarsson uttryckt saken, fungerar även i ljuset av stearinljus.

Ett tredje alternativ är att förse valbåsen med en valsedelskrivare, där väljaren på en elektronisk skärm får göra sina val, varpå apparaten skriver ut en röstsedel att lägga i kuvert och urna för manuell räkning. Jämfört med ett helt elektroniskt system har detta fördelen att det inte är lika avhängigt av att tekniken fungerar. Att bibehålla ett system med valsedlar försvårar också valfusk i stor skala, då hela systemet förblir ytterst decentraliserat. Systemet skulle också bättre tillvarata valhemligheten för personer med funktionshinder, till exempel synskadade.

Dessutom skulle alla partiers valsedlar finnas i alla vallokaler. I dag får alla partier som fått en procent i senaste valet sina valsedlar tryckta och distribuerade av Valmyndigheten till alla vallokaler. Partierna ansvarar själva för att placera ut namnvalsedlar, vilket missgynnar små partier och deras väljare. Många väljare som förtids- eller utlandsröstar saknar tillgång till namnvalsedlar och berövas därmed möjligheten att personrösta. Ibland utsätts partier också för regelrätt sabotage genom att deras valsedlar plockas bort ur vallokalerna.

Valsedelskrivare skulle även råda bot på den enorma överproduktion av valsedlar som krävs för att Valmyndigheten ska fullgöra sina skyldigheter enligt gällande regler. Vid valet 2010 trycktes nästan 600 miljoner valsedlar åt drygt sju miljoner röstberättigade. Det skulle också kosta att förse alla Sveriges många tusen vallokaler med valsedelskrivare. Sådan teknik är dock relativt billig i dag och den stora vinsten i valhemlighet rättfärdigar den ekonomiska kostnaden.

I mätningar av demokratins kvalitet ligger Sverige i världstoppen, men bristande valhemlighet i valen visar att Sverige har svårt att leva upp till en grundläggande demokratisk princip som slås fast i vår grundlag och i internationella människorättskonventioner, vilket brukar förbluffa utländska bedömare och observatörer.

De metoder vi har föreslagit ovan – avskärmade valsedlar, enhetsvalsedlar eller valsedelsskrivare – skulle alla kunna bidra till att säkra svenska väljares rättighet att rösta fritt och hemligt.

Bakgrund. Valsedlarna enligt lagen

I början av vallagens åttonde kapitel står följande om valsedlar i vallokaler:

1 § På ett röstmottagningsställe skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna kan rösta utan insyn.

2 § I anslutning till ett röstmottagningsställe skall det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen.