Det är nu 120 år sedan arbetet inleddes med att uppföra ett nytt operahus i Stockholm. Behovet av ett nytt hus var då akut eftersom den gamla operan var sliten, för liten och dessutom brandfarlig.

Axel Anderbergs operahus byggdes 1892–98, men det man ofta glömmer är att det hus som då byggdes – numera en så självklar del av Stockholms stadsbild – förmodligen aldrig skulle ha byggts om inte privata finansiärer hjälpt till.

För att möjliggöra bygget bildades en kommitté under ledning av bankdirektör K A Wallenberg.

Behovet av en ny satsning på operahus – eller snarare ett bredare scenkonsthus – är på nytt stort. Skälen nu är delvis desamma som för 120 år sedan:

• För det första är det nuvarande operahuset i stort behov av akuta renoveringar, efter många år av undermåligt underhåll. Arbetsmiljön är oacceptabel och riskfylld både för dem som uppträder och för publiken. Alliansregeringen avsätter för nästa år fem miljoner kronor för akuta, viktiga åtgärder. Men detta är kortsiktiga lösningar. Det behövs mer än så.

• För det andra behövs ett operahus med moderna mått och modern teknik i Stockholm för att Sverige framöver ska kunna ligga i scenkonstens framkant. Dagens scen är för liten och tekniken för omodern för att kunna ta emot avancerade uppsättningar från omvärlden och för att fullt ut kunna delta i det internationella utbytet. Dessa begränsningar gör det naturligtvis också svårt att använda ny tekniks alla möjligheter.

• För det tredje går operakonsten just nu mot en ny vår. Runt om i världen byggs nya byggnader för opera och scenkonst. I Norden har såväl Helsingfors, Köpenhamn som Oslo fått nya operahus. Över hela Sverige görs nysatsningar på opera och musikvänner samlas i biografer och Folkets hus för att se utsändningar från Metropolitan i New York. Göteborgsoperan är ett fantastiskt exempel på hur en nysatsning på opera kan lyfta såväl konsten i sig som att bredda intresset för den. Norrlandsoperan, Dalhalla och Opera på Skäret är andra goda exempel på nytänkande kring operakonsten.

Det är dags för Sverige att åter samla sig för ett nytt, modernt scenkonsthus i huvudstaden. Att vi lyckas med det är viktigt som symbol för Sverige som framtidsintriktat kulturland och för Stockholm som världsstad.

Kulturen ska ta större plats i samhället. Det är ett grundläggande tema i Folkpartiets kulturpolitik. Det är också en nödvändighet i en tid då kreativitet blir viktigare för Sverige ur konkurrenssynpunkt.

Ett modernt och gärna spektakulärt hus för opera och annan scenkonst blir en viktig del av vårt lands framtida kulturella positionering, men det är också en viktig del av landets kulturliv.

Stora kulturhus har historisk använts till att manifestera samhällsutveckling och spegla sin tid. När Sverige nu är mitt inne i den omvandling som sker till följd av globaliseringen och landet dessutom berikas av människor från andra länder som söker en ny, bättre framtid finns det all anledning att formulera dessa möjligheter och utmaningar också i ett framträdande hus i huvudstaden.

Ett viktigt avgörande för framtiden blir naturligtvis var ett nytt scenkonsthus ska placeras. Det finns redan nu flera tänkbara idéer. Ett av dessa intressanta förslag är att använda tomten bakom Nationalmuseum.

Den ger en central placering i huvudstaden och ligger i anslutning till vatten som många moderna operahus gör. Rätt använd kan tomten, som ägs av staden och som är avsedd att användas för strategiska, gärna nationella, ändamål, rymma ett spännande hus för scenkonst.

Dessutom kan byggnaden möjligen bidra till att Nationalmuseum får det ökade utrymme som så väl behövs för att visa samlingarna. Extra spännande vore det om man därtill kunde få ett nytt Nobelmuseum i anslutning till huset.

Mot denna bakgrund har Folkpartiet landat i att tomten bakom Nationalmuseum är så intressant att den bör vara huvudalternativ för ett nytt scenkonsthus. Men det finns fler alternativa placeringar.

Det är hög tid att inleda de samtal som kan leda till att Sverige och Stockholm får ett nytt hus för scenkonst. Precis som för 120 år sedan måste man dock konstatera att det blir svårt – för att inte säga omöjligt – att nå denna vision om inte privata finansiärer deltar.

Vår bild är att det finns ett intresse bland näringslivsrepresentanter att bidra till att sätta Stockholm och Sverige på kartan genom ett modernt och spektakulärt operahus.

Folkpartiet liberalerna anser att regeringen under det kommande året bör bjuda in näringslivet till samtal om hur man tillsammans genom en nationell samling kan nå en finansiering av ett nytt scenkonsthus i Stockholm.

Christer Nylander (FP)
vice ordförande kulturutskottet

Madeleine Sjöstedt (FP)
kulturborgarråd Stockholms stad