DN Debatt

”Så kan vi minska kostnaden för flyktingmottagandet”

”Jag tänker varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten”, skriver Göran Hägglund.
”Jag tänker varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten”, skriver Göran Hägglund. Foto: Jonas Lindkvist

Tre förslag. Vi måste lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Med lägre bidrag, tillfälliga uppehållstillstånd och snabbare avslagsprocess för säkra länder kan vi minska kostnaderna utan att ­inskränka asylrätten, skriver Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Bilderna blir nästan omöjliga att ta in. Halshuggningar. Pojkar med vapen. Drunknade i Medelhavet. Mammor och pappor som bär på blodiga barn. Jag tänker att de borde gråta mer. Både mammorna och papporna och barnen. I stället är blickarna tomma.

En del kommer till Sverige. En liten procent av de som flyr, men ändå ett stort antal. Här blir de en volym. En överskriden prognos. Ett inrikespolitiskt slagträ.

Jag har varit arg och sorgsen denna höst. Över att vi blivit ett land där ingen diskuterar hur vi ska lösa samhällsproblem för att alla är upptagna med att klistra etiketter på varandra. Över att vi inte ser vilka som får betala priset för vår underlåtenhet att göra politiken bättre.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Och morgondagens asylsökande som riskerar att möta en stängd dörr. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet. När politiken tappar legitimitet riskerar kraven på åtstramningar så småningom att förverkligas.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten? Jag tror inte att det finns något sådant vaccin. Vi ser röstsiffrorna. Vi läser mejlen som strömmar in. Vi hör hur det pratas runt fikaborden.

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.

Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Kristdemokraterna har länge kämpat för en migrationspolitik som bygger på öppenhet, respekterar asylrätten och värnar de värden och principer som skyddsgrunderna bygger på. Det kommer vi att fortsätta med. Det är viktigt att Sverige, i dag och i framtiden, ger skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck. Men vi som står för öppenhet och generositet behöver ge bättre svar på hur vi möter problem med flyktingmottagandet. Annars riskerar vi att svaret blir en stängd dörr.

De bättre svaren behöver handla om kostnaderna för mottagandet. Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik. Men det är inte ett självändamål att politiken ska kosta så mycket som möjligt. De bättre svaren behöver också handla om hur fler nyanlända snabbare ska få arbete. Följande förslag bedöms både sänka kostnaderna och öka chanserna till jobb.

1. Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Jag tror att de allra flesta nyanlända kan och vill arbeta. Men även nyanlända påverkas av ekonomiska incitament. Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. Möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något bör därför prövas. Vi föreslår också ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor, motsvarande 100.000 kronor per år, utan att betala inkomstskatt. Eftersom möjligheten till denna skattenedsättning upphör efter fem år skapas starka incitament till tidig etablering. Etableringsavdraget gör det mycket lönsamt att ta även deltids- eller säsongsanställningar. Även jobb till lägsta avtalade lönenivå blir mer lönsamma eftersom den nyanlända kompenseras med lägre skatt.

De som värnar nyanländas möjlighet till snabb etablering behöver även värna jobb som kräver lägre kvalifikationer. Både rut och rot är viktiga, liksom den sänkta restaurangmomsen och yrkesintroduktionsanställningar. Trots dessa reformer och trots nedsatta arbetsgivaravgifter för nyanlända krävs ytterligare reformer för att skapa ökad arbetskraftsefterfrågan och fler vägar in på arbetsmarknaden. Jag kommer att återkomma med sådana förslag.

2. Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren. Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige.

Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige i dag, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel ger permanenta uppehållstillstånd kan göra att fler söker asyl här i stället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit. Sannolikt kommer förslaget att ha begränsad effekt på antalet asylansökningar, men om det kan bidra till en något jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet.

Eftersom en minskad användning av permanenta uppehållstillstånd skulle försvaga rätten till familjeåterförening bör den som beviljats uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år.

3. Säkra länder. Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås. Nästa år beräknas 8.000 ansökningar, framför allt ifrån västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas. Förslaget bör leda till färre uppenbart ogrundade ansökningar, kortare köer och sänkta kostnader för mottagandet.

Det finns andra svar än stängda dörrar. De förslag jag presenterar i dag värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar. Jag tänker återkomma med ytterligare förslag. Jag tänker varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten. Den som gör det sviker både de människor som flyr och de som känner oro inför invandringens och integrationens utmaningar.