Margot Wallström har i sitt nya uppdrag som särskild FN-rapportör om sexuellt våld i konflikter inte bara de stridande parterna att ta hänsyn till.
Flera gånger under 2000-talet har såväl FN som frivilligorganisationer och medier slagit larm om övergrepp begångna av FN-personal i fält. I bland annat Kongo, Kenya, Liberia och Haiti har FN-soldater, biståndsarbetare och myndighetspersoner enligt rapporterna utnyttjat kvinnor och barn i utbyte mot säkerhet, utbildning och transporter.
FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan införde 2004 nolltolerans för sexuella kontakter mellan FN-personal och civilbefolkning. Hans efterträdare Ban Ki-moon har fortsatt på samma linje.
I 14 av 17 fredsfrämjande FN-insatser finns nu enheter för uppförande- och disciplinfrågor. FN utreder kontinuerligt rapporter om sexuella övergrepp och trakasserier. Förövare kan skickas hem och avstängas från framtida uppdrag. En ny webbsida med statistik över sexuella övergrepp ger offentlighet åt frågan.
Trots det kvarstår problemen. Margot Wallström bör överväga följande åtgärder:
Avskaffa straffriheten. Den som är chef för en FN-insats måste reagera snabbt på signaler om sexuella övergrepp. För att så ska ske, och för att garantera samma regler för all FN-verksamhet, krävs utbildning från FN-systemet och krav från medlemsländerna. Det är regeringarnas ansvar att åtala och straffa personal som missköter sig.
Integrera kampen mot sexuellt våld i alla FN-mandat. När säkerhetsrådet nyligen förlängde uppdraget för FN-styrkan i Kongo krävde man samtidigt att landets regering skyddar civila från sexuellt våld och att generalsekreteraren utreder anklagelser om sexuellt våld av FN-personal.
Använd de internationella domstolarna. Sexuellt våld i krig är ett brott mot internationell rätt och ett krigsbrott. Internationella brottmålsdomstolen ICC ska enligt Romstadgan åtala och döma i sexualbrottsmål i samband med väpnade konflikter.
Befria sexslavarna. Unga flickor som hålls som sexslavar åt parter i väpnade konflikter måste få samma stöd och rätt till återintegration som pojkar som värvats som barnsoldater.
Ett genusperspektiv i väpnade insatser. Alla länder som bidrar med militär, polisiär och civil FN-personal måste utbilda om mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det svenska projektet Genderforce är en förebild.
Stärk kvinnors inflytande i krig och fred. FN måste stödja medlemsländerna i deras arbete för att stärka kvinnors säkerhet och rättigheter inte bara i väpnade konflikter utan också i en postkonflikt- och återuppbyggnadsfas. Staterna måste uppmuntras att ansluta sig till och leva upp till grundläggande FN-konventioner och -deklarationer om kvinnors rättigheter.
Wallström har två år på sig att ta fram konkreta förslag. Att hon lyckas är ett viktigt led i förverkligandet av nolltoleransen mot sexuella övergrepp – och en förutsättning för att förtroendet för FN:s arbete i fält återställs. Internationell närvaro ska stärka, inte förvärra, säkerheten för kvinnor och barn i värdlandet.
Aleksander Gabelic
ordförande i Svenska FN-förbundet