DN Debatt

”Så ska kunden skyddas mot en aggressiv finansbransch”

Skärpt ton mot finansföretagen. Aggressiv marknadsföring tänjer på gränserna för vad som är acceptabelt. Ett exempel är finansföretag som säljer dyra krediter via telefoner eller internet. Vi vidtar därför nu ett flertal åtgärder för att stärka konsumenternas ställning, bland annat vill vi undersöka om det går att ytterligare öka skyddet vid telefonköp. Vi ser också över lagstiftningen för SMS-låneföretagen och om förbudet för investeringsrådgivare att ta emot provision bör utvidgas till fler aktörer, till exempel försäkringsförmedlare, skriver Peter Norman och Birgitta Ohlsson.

Finansbranschen präglas av en förtroendekris orsakad av ett oansvarigt risktagande som skadat jobb och välfärd. Det är hög tid att skapa bättre ordning och reda på finansmarknaderna. Regelverket behöver ytterligare förstärkas och tillsynen förbättras. Regeringen höjer nu kapitaltäckningsnivån i bankerna för att minska risken för framtida kriser. Parallellt med detta arbetar vi också för att stärka konsumenternas ställning gentemot finansiella företag.

Olika former av aggressiv marknadsföring tänjer på gränserna för vad som är acceptabelt. Ett exempel är företag som säljer dyra krediter via telefon eller internet och utnyttjar att människor ibland tar impulsiva beslut. Ett annat allvarligt problem är att informationen till konsumenterna är för krånglig. Hur mycket betalar man? Och vad betalar man för? På en sund marknad är svaren glasklara. Där är vi inte i dag. Alltför många drabbas av höga avgifter eller får ofördelaktiga villkor för sitt pensionssparande.

Ett exempel på branschens tveksamma agerande är avgifter som verkar små men som gröper ur sparkapitalet. En förälder som ger sitt nyfödda barn ett fondsparande som växer med 6 procent årligen, och där fondförvaltaren tar ut en årlig avgift på 1,5 procent, går miste om mer än en tredjedel av värdeökningen till dess att barnet fyllt 18 år. Få inser detta, bland annat för att det är svårt att se avgifternas långsiktiga effekt uttryckt i kronor och ören.

Ett grundläggande problem är att hushållen och de finansiella företagen möts på en ojämn spelplan. Finansiella tjänster kan vara komplicerade och bolagen i branschen har ett kunskapsövertag. Studier visar att många vuxna har svårt att göra enkla beräkningar och har bristande kunskaper om grundläggande finansiella begrepp. Dessa personer tenderar att få mer problem med krediter, betala högre avgifter och planera mindre inför pensionen.

Exploateringen av konsumenternas underläge bidrar till stora vinster för finansbranschen, men riskerar att på sikt äventyra förtroendet för hela branschen och minska hushållens vilja att använda finansiella tjänster. Konsumenten ska kunna känna sig trygg i kontakten med finansiella företag, vare sig det handlar om att spara till en buffert, låna till en bostad eller planera inför pensionen. Detta förutsätter att spelplanen jämnas ut. Därför vidtar vi nu ett flertal åtgärder för att stärka konsumenternas ställning:

Skärpt tillsyn och utökade krav på tillstånd. Finansinspektionen har fått ett kraftigt ökat anslag för övervakning och tillsyn: Ökningen uppgår till 30 miljoner kronor redan 2012 och växer till mer än 100 miljoner kronor 2014. På regeringens uppdrag har Finansinspektionen även sett över frågan om tillståndsplikt och tillsyn för bland annat SMS-låneföretag. Vi prövar nu om lagstiftningen för dessa företag bör ändras. Konsumentverket har också en central roll i tillsynsarbetet.

Granskning av rådgivarnas dubbla roller. Finansiell ”rådgivning” är ibland inget mer än aggressiv marknadsföring. När rådgivaren har provision på det kunden köper är det frestande att sälja dyra och krångliga produkter i stället för att fokusera på kundens bästa. Finansinspektionen ser nu därför över rådgivningsmarknaden vad gäller till exempel intressekonflikter och försäljning av komplexa finansiella produkter. På EU-nivå arbetar vi för ett förbud för oberoende investeringsrådgivare att ta emot provision från bland annat fondbolag. Vi ser också över möjligheten att utvidga provisionsförbudet till fler aktörer, till exempel försäkringsförmedlare.

Bättre information till konsumenterna. Tydlighet och transparens kring bland annat avgifter hjälper konsumenterna att skilja bra erbjudanden från dåliga. Ny lagstiftning om fondinformation har införts på EU-nivå. Det är bra, men informationen till konsumenterna är fortfarande för krånglig. Därför har vi inlett ett samarbete med branschen och forskare för att tillsammans komma överens om hur avkastning, risk och avgifter bör redovisas. Om så behövs är vi beredda att föreslå lagstiftning. Regeringen satsar även 5 miljoner kronor per år på utbildningssatsningar i Finansinspektionens regi. Vidare har vi tillsatt en utredning som ska föreslå hur konsumentstödet bör organiseras.

Bättre villkor för sparande. Det ska vara enkelt och billigt att spara. Då måste det också vara lätt att byta bank, förvaltare och att välja bort dyra fonder och försäkringsprodukter. Rörlighet innebär press på branschen att erbjuda alla kunder bättre villkor. Vid årsskiftet infördes den enkla och förmånliga sparformen investeringssparkonto. Den som till exempel byter fonder behöver varken deklarera eller skatta för det. I stället tas en låg schablonskatt ut varje år. Vi har tydligt framfört till branschen att det är svårt för bolagen att motivera avgifter för investeringssparkontot. För att öka rörligheten har vi också tillsatt en utredning som ser över flytträtten för försäkringssparande.

Stärkt konsumentskydd mot aggressiv marknadsföring av dyra krediter. SMS-lån kan bidra till impulsiva beslut som i värsta fall leder till skuldfällor. Genom regeringens beslut att även små lån nu omfattas av kraven på information om effektiv ränta, kreditprövning och ångerrätt har skuldsättningsproblemen minskat. Konsumenternas ställning när de handlar via telefoner eller läsplattor behöver också stärkas, särskilt då barn lockas till köp. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att titta på detta. Många har också vänt sig till Konsumenternas försäkringsbyrå för att klaga på försäljare som påstår att ett avtal om köp av finansiella tjänster ingåtts per telefon. Vi vill nu undersöka möjligheterna att ytterligare stärka konsumentskyddet vid köp av finansiella tjänster per telefon.

Bankerna, inte konsumenterna, ska bära kostnaden för bankernas risktagande. Vi ska aldrig hamna i ett läge där hushållen får stå för notan för överdrivet risktagande hos bankerna. Om en bank går i konkurs ska insättarna få tillbaka sina pengar. För att öka tryggheten har insättningsgarantin höjts till motsvarande 100.000 euro. Regeringen skärper även bankernas kapitaltäckningskrav. För att kostnaderna inte ska vältras över på kunderna har regeringen gett Finansinspektionen i uppdrag att noga övervaka hur bankerna anpassar sig till de nya reglerna.

Finansiell stabilitet och konsumenter som känner sig trygga i mötet med banker och andra finansiella företag är grundförutsättningar för att finansmarknaden ska bidra till tillväxt och välstånd. Därför arbetar regeringen nu vidare för att skapa bättre ordning och reda på finansmarknaden och för att förtroendet för branschen ska återupprättas.

Det ska vara enkelt och fördelaktigt för hushållen att spara, låna och planera inför pensionen. Då måste även företagen ta sitt ansvar. Att hjälpa hushållen med privatekonomiska beslut ska vara ett hedersuppdrag, inte en vinstmaskin.

Peter Norman (M), finansmarknadsminister

Birgitta Ohlsson (FP), EU-minister och konsumentminister